SKAP:s historia
DET SVENSKA MUSIKUNDRET - FRÅN WINTER TILL VÅR TID
Till SKAP:s sjuttiofemårsjubileum 2001 gavs boken "Det svenska musikundret" ut. Den innehåller en mängd artiklar om 1900-talets svenska upphovsmän av populärmusik och deras arbetsvillkor. Boken publiceras här i sin helhet.
REDAKTÖR
Håkan Elmquist
REDIGERING
Anne-Marie och Håkan Elmquist
FÖRFATTARE
Danjel Andersson, John Ulf Anderson,
Per-Erik Brolinson, Peter Bryngelsson, Björn Clarin,
Håkan Elmquist, Rune Gnestadius, Lars Gurell,
Ove Hahn, Bengt Haslum, Birgitta Hylin,
Bengt R Jonsson, Håkan Lahger, Holger Larsen,
Britt Lindeborg, Lennart Malmer, Stig Nahlbom,
Bengterik Nordell, Jonas Nordin, Bengt Nyquist,
Ulla-Carin Nyquist, Mats Nörklit,
Ulf Peder Olrog, Peder Svan, Mikael Sehlberg,
Örjan Strandberg, Roger Wallis, Stuart Ward,
Lars Westin, Finn Zetterholm.
De vanligast förekommande förkortningarna →
1. Konsten att SKAPa en förening →
(1926) Full fart på skivmarknaden men inte ett öre till kompositörerna. Förläggarna behåller allt! "Vi måste ta hand om våra licensintressen! Du klarar det! Dom andra är för fega!" sa Sylvain till Winter. SKAP bildas den 25 november 1926. Ordförande: Fred Winter.
2. Vem var Fred Winter? →
"Hans populära melodier spelas, dansas och sjunges överallt". Han var i farten överallt där det hände någonting i nöjesbranschen: kompositör, textförfattare, grammofon¬sångare, smakråd på Husbondens Röst, kapellmästare på Gröna Lund, skrev radiokabaréer.…
3. Pionjärnerna →
(1927) Stims kassörska lånar SKAP några tusen kronor. Ett kansli hyrs och inrättas, kanslichef anställs. Verksamheten börjar den 1 mars 1927. Kontrakt skrivs med medlemmarna på både befintliga och ännu inte skrivna verk. Ernst Rolf och Karl Gerhard, besvärliga kolleger med egna förlag. Den första medlemsförteckningen.
4. Jules Sylvain →
Fantasi, musikalitet, intelligens! Bisarr figur som antecknade sina "fiender" i en bok och lärde sig woodoo. Studerade vid Musikhögskolan i Weimar. Odlade jordgubbar på Möja, skördade bananer på Fidji och gladde turister på Mallorca. Skrev musik till 148 filmer, bl a "Säg det i toner", vår första ljudfilm.
5. En visa vill jag sjunga →
"Uppträda offentligt och ta betalt för att sjunga visor – otänkbart i dåtidens oscarianska Sverige". Tre förebilder när förra seklet var ungt porträtteras: Sven Scholander, Evert Taube och Birger Sjöberg.
6. Musik till sällskapsdans →
(1927) Stora svårigheter, medlemmarna agerar självsvåldigt och risken för föreningens upplösning är överhängande. SKAP överlåter sina inspelningsrättigheter till NCB. Lagen ändras och "Musik till sällskapsdans" blir skyddad. Stims dörrar öppnas men avräkningarna blir blygsamma. Ernst Rolf anklagar Stim för att utnyttja hans och kollegernas musik som "en mjölkko".
7. Stockholmsrevyn under 1920-talet →
Emil Norlander säger farväl, Ernst Rolf och Karl Gerhard träder fram. Nya talanger söks och textförfattare anställs med fast månadslön: det skulle vara svenska texter men utländska melodier på 20-talets revyscener. Vändningen kom med den svenska sjömansvalsens genombrott, "Axel Öman" (Fred Winter), "Från Frisco till Kap" (Ernst Rolf), "Jungfrun på Jungfrusund" (Nils-Georg).
8. Stim räcker fram handen →
(1928-29) SKAP får luft under vingarna. Rekordartad skivförsäljning: 1 222 163 sålda SKAP-skivsidor under ett år. Stim erbjuder gratis kanslihjälp. Stims kassörska Helga Schött, "SKAP:s mamma", tar hand om föreningen. Karl Gerhard blir vice ordförande. Musikerblockad mot svensk musik. Radiotjänst, det nya viktiga lanseringsmediet, synas i sömmarna. Misstänkta mutor…
9. Radions grammofontimme →
(1928) Den dagliga grammofontimmen startar. Ett framgångsrikt recept var att börja med en operauvertyr, fortsätta med en romans, ett pianostycke, en Straussvals, dagens populära schlagernyhet och så till sist en marsch. SKAP-medlemmarnas alster får plötsligt en riksomfattande spridning. "Stjärnor föds och kometer sänds upp på schlagerhimlen!" En spelning i grammofontimmen och succén är given.
10. Helga Schött tar över →
(1929) Kansliet får hundratals brev med böner om lån och förskott från förtvivlade medlemmar i ständig pengabrist. Helga Schött, godhjärtad kvinna och allas skyddshelgon, begär av styrelsen "en gårdvar mot förskottshungriga medlemmar!"
11. Säg det i toner →
(1929) Den första svenska ljudfilmen blev en "tonfilm" med musik, men utan tal: dialogen får läsas på filmduken. Jules Sylvain säljer tiotusentals pianonoter av titelmelodin och Sven-Olof Sandberg får ytterligare en skivsuccé. Edvin Adolphson regisserar filmen och debuterar som kompositör med en pigg foxtrot, "Hund och katt".
12. På kollisionskurs med Stim →
Helga Schött anklagas för att manipulera Stims spelrapporter men får SKAP:s fulla stöd: "Hon är vår idealtyp, varken postfröken eller lärarinna!" Stim begär Helga Schötts huvud på ett fat och Johnny Bode varnar för att SKAP blir "en vasallstat under Stim" om man visar sig undfallande. Stim anklagas för godtycklig fördelning och icke trovärdiga avräkningar. Kampen för att höja statusen på de som i realiteten höll Stim under armarna har börjat!
13. Från salongsorkester till ensam barpianist →
Stora Hotellet i Jönköping var först med musik till middag. I huvudstaden förvandlas Blanch´s Café och Berns Salonger från "mattempel" till "musiktempel" när restaurangmusik börjar serveras. Klassisk musik står främst på repertoaren. När publiken kräver "Kväsarvalsen" visslas melodin unisont "så att man verkligen får höra hur illa den låter". Stimavgifter, nöjesskatt, sociala avgifter, semesterersättningar och varietéförbudets upphävande blir till slut restaurangmusikens död.
14. Det begynnande trettiotalet →
Stim avräknar bara musikandelar; textförfattarna får vänta tills reglerna ändras 1937. Radiotjänst får kritik: svenska lyssnare vill höra svensk musik! Tävlingen om den bästa dansmusiken för skidlöpare utlyses: "Skidan i toner." Filmbolagen försöker smita från licensen men får till slut betala 2:50 per negativmeter för text och musik.
15. 30-talet – filmschlagerns guldålder →
Fred Winter blir filmproducent och Jules Sylvain registrerar den ena musikaliska fullträffen efter den andra. Karl Wehle, Helge Lindberg, Kai Gullmar och Lasse Dahlquist är ytterligare några som tjänar storkovan på filmmusik. Om en bra skådespelare är en usel sångare så åstadkommer mimandet underverk: ljud och bild spelas in med orkester och skönsångare gömda i buskar och kulisser.
16. NCB, STIL och STIM-iga affärer →
Läget skärps när grammofonbolagen lockar med "ett-för-allt" i stället för avräkning på sålda skivor. NCBSverige öppnar eget i Stockholm. Stim kontrar med en egen licensbyrå, STIL, men utan framgång, trots tvångsanslutning. Stim inser det hopplösa i situationen och köper NCB tillsammans med sina nordiska kolleger.
17. Revyschlagern på sparlåga i radiooperettens 30-tal →
Skivkatalogerna fylls av filmtitlar med tillhörande schlagermelodier. Karl Gerhard försöker hålla revyteaterns ställningar och utmanar den rådande depressionen med "Hela livet är en glad operett". Radiotjänst tar över teaterns roll med radiorevyer, radiooperetter och radiosagor – betydligt billigare produktioner i radio än på scen.
18. Strömhopp ur föreningen →
Stor genomströmning av medlemmar. Karl Gerhard utträder men återinträder. Ernst Rolf dör. Sylvain lämnar SKAP men ber ändå om hjälp med en förvirrad kontraktssituation. Johnny Bode bedrar föreningen och blir utesluten. Fred Winter vistas på sinnessjukhus och avgår som ordförande. Den ekonomiska föreningen SKAP går under 1939 men ur askan reser sig den ideella föreningen SKAP.
19. På fest med SKAP →
Olle Adolphson sjunger "Trubbel" för första gången, Evert Taube presenterar sin nykomponerade "Nudistpolka", Gunde Johansson med lutan hälsar våren i den tidiga morgonsolen och SKAP-stipendiaten 1993, Louise Hoffsten, "minns" att hon låg i mammas mage när pappa Gunnar fick sitt stipendium 1965.
20. Närmandet till Stim →
(1939-41) SKAP ombildas till ideell förening med endast 40 medlemmar. Anslutning till Stim gäller alla utom Helga Schött som till sin hjälp tar finansminister Ernst Wigforss – och så ordnas den saken. "Understödsförening" stryks ur föreningens namn.
21. Någonstans i Sverige – Revyn under krigsåren →
"Det kommer en vår" och "Min soldat", revylåtar som blir evergreens. Folkan, Scala, Södran, Blanche och Taggen ger framtidshopp i en mörk tid. Casino hittar ett nytt succérecept: crazyhumorn.
22. En kamrer med konstnärssjäl →
(1942-45) Einar Hylin tar över ordförandeklubban. Krav på styrelseplats i Stim och rösträtt för 88 medlemmar växer. Men "först musikalisk hantverkskunnighet och att kunna nedskriva sina idéer på notpapper – ett absolut renlighetskrav", enligt Stimchefen. Sven Wilson förklarar varför genretabellen är en nödvändig fördelningsmetod. Men är en symfoni verkligen "finare" än en schlager?
23. Fred Winter bjuder på vårmiddag →
(1944) Stockholmstidningarna recenserar lördagsunderhållningen i radio med de pratglada herrarna Fred Winter, Bullen Berglund och Sigurd Wallén. "Mera av den sorten, tack, och snart!" (Bang i DN). "Publiken hade roligt!" (Kar de Mumma i SvD). "En välfägnad av mycket behagligt slag." (-nd i MT)
24. Full vinter i salongen →
(1944) Ordduell mellan scen och salong en sommarkväll på Mosebacketeatern.
25. 40-talsfilmens "käcka gossar" →
Alvar Kraft blir Edvard Perssons ständige ackompanjatör, skriver musik till elva Persson-filmer. Fenomenet Kai Gullmar levererar den ena schlagern efter den andra: "Swing it, magistern!" med Alice Babs går till filmhistorien! "Vårat gäng" och "Rännstensungar" toppar filmligan. Intensiv filmproduktion lämnar inte SKAP-arna sysslolösa. Fyrtiotre svenska långfilmer bara under 1943!
26. Efterkrigstiden →
(1945) "Giv arbete åt svenska arbetare!" Köp Sonora! Jazzen anfaller och SKAP öppnar dörrarna för Charlie Norman, Povel Ramel, bröderna Österwall, "Big" Simon med flera. Jazztidningen Estrad startar en särskild SKAP-sida.
27. Från "jass" till progressive jazz →
(1945-50) Ernst Rolfs Svenskt Jassband och tjugotalets Paramountorkestern visar vägen för Nisse Lind, Miff Görling och Charles Redland, den första jazzgenerationen. Fyrtiotalet svänger med Seymors, Lulle Ellbojs och Thore Ehrlings storband. Progressive jazz får en filial i Göteborg med världsberömde Bengt Hallberg.
28. SKAP fyller 20 år →
(1947) SKAP löser Fred Winters dödsbos skulder för 1 000 kronor och övertar hans upphovsrätter: första året bara 35 kronor i kassan, med tiden SKAP:s bästa affär! SKAP och FST får sitt första Stimfinansierade kansli. Stim betalar en serie skivor med underhållningsmusik som överlämnas till Gustaf V på hans nittioårsdag.
29. Radions musikunderhållning →
(1936-65) Sune Waldimir bildar Radiotjänsts Underhållningsorkester följd av Radiotjänsts Dansorkester under Thore Ehrling. William Linds Kabaretorkestern blir Karusellorkestern som blir Varietéorkestern som blir Sveriges Radios Underhållningsorkester som går upp i Sveriges Radios Symfoniorkester som…
Bengt Nyquist reder ut begreppen.
30. Operetten under 40-talet →
Rumba på Stockholmsoperan och jitterbug på Oscars. Jules Sylvain ger sig in i operettens värld på allvar med "Zorina" och får konkurrens av Louis Lajtais med "Blåjackor" och "Serenad".
31. Visan vandrar vidare… →
Samfundet Visans Vänner instiftas. Lille Bror Söderlundh höjer visans musikaliska status. Lutsångarna uppmanas att "ge visan semester ett slag". Men så kom Povel och Ulf Peder och båda gick rakt till lyssnarnas hjärtan. Fyrtiotalets Gösta Kullenberg upptäcks först vid sekelskiftet av unga vistolkare.
32. En spottstyver för en sketch →
Revyförfattarna utsätts för intrång i upphovsrätten och pungslås av kallhamrade revyteatrar. Stim ingriper men får hårt motstånd från Kar de Mumma: "Nej till centralisering hos Stim!" Landsortens teatrar och repertoar kartläggs, den klassiska sketchen "mannen, hustrun och vännen i skåpet" utreds. Nordisk Revyunion bildas och ett intimt samarbete med systerföreningarna i Norden inleds.
33. Povel Ramel och Knäppupp →
Den 10 oktober 1952, en märkesdag i svensk revyhistoria: Knäppupp har premiär! Circus i Göteborg, tältrevyer, Folkan i Stockholm och till slut Odéon (Idéon) vid Brunkebergs torg blir vattenhålen för en törstande revypublik. Karl Gerhard blir turnerande stjärna i Knäppupps regi.
34. Piraten om Karl Gerhard →
Fritiof "Piraten" Nilsson och stadsfullmäktiges ordförande i Simrishamn i samspråk.
35. Stark Stimchef ordnar allt till det bästa →
(1949-55) Sven Wilson och Ingemar Samsioe, hedervärda Stimhövdingar som kräver rättning i ledet när SKAP trilskas. Ordföranden överväger "sanerande åtgärder" mot icke-notkunniga medlemmar. SKAP blir fastighetsägare och tidningsutgivare. Flirt med Systembolaget, medel mot torrlagda klubbaftnar.
36. Varieté – "lite av varje" →
Sekelskiftets varietéer, kabaréer och uppspelta gäster tvingar fram totalförbud för underhållning i lokaler där spritutskänkning sker. Jonglörer, muskelknuttar, sångartister och trollkarlar försvinner – men musiken får flöda fritt.
37. Varietéfrågan i brännpunkten →
(1955) Åter fritt fram för krogunderhållningen. Självvalda Runda-bords-klubben i SKAP:s styrelse ådrar sig ordförandens ilska: kräver att varietéartisterna skall avstå delar av sitt gage till upphovsmännen! Stim medlar genom att lova separat avräkning för varietéframföranden.
38. Kabarén kommer tillbaka… →
(1955) Den 1 oktober: Vällingehus utanför Stockholm är först med varieté på krogen. Den 14 oktober: Karl Gerhard inviger "Gamla glada Berns". Forssell, Adolphson, Taube, Sjöblom, Ulla-Bella, Perzon, Rådström, Wolgers, Ziegler, Malmsjö, Dominique, Nielsen - nya svenska stjärnor tänds på kabaré- och tabaréscenerna.
39. Gnesta-Kalle – om hur det egentligen var… →
Över femtio år i SKAP, flera decennier i styrelsen, hundratals SKAP-vänner och artistvänner, tusentals radioprogram…. Om det är någon som verkligen vet hur allting började så är det Gnesta-Kalle!
40. Theodor Pinet och den syndfulla pardansen →
Kung Oscar och prinsessan Ingeborg blir förtjusta i Pinets Bostonvals men ideella föreningar vill döda denna "bacill i samhällskroppen". Bondknoddar tävlar med reservlöjtnanter om flickornas gunst. Danspalatsen följs av stora och små utedansbanor: Thore Ehrling på Skansen, Vigo-Hotband i Albrunnalund.
41. Rockens intåg →
(1957) Genombrott för svensk rock´n´roll. Folkparkerna översvämmas av lokala rockidoler. Gitarr, förstärkare och ekomaskin, tonåringarnas drömprylar. Femtiotalet utmynnar i sextiotalet, den mest expansiva fasen i ungdomskulturens historia. Rocken, popen, twisten konfronteras med en "alternativ" musikrörelse.
42. 50-talet – filmschlagerns epilog… →
Knäppupp blir filmproducent med vilda infall och parodier. Stig Olin skriver århundradets låt, "En gång jag seglar i hamn". Lille Bror Söderlundh, lyrisk och finstämd kompositör, får Astrid Lindgren att skriva sin första text till en filmvisa. Jules Sylvain och Kai Gullmar återkommer till filmstudion men inga nya succéer. Den svenska filmschlagerns tid är förbi.
43. …och musikalens intåg →
Stieg Trenters deckare, "I dag röd…", bildar underlag till den första svenska (och danska) musikalen, "Svart gondol", men har premiär först 1963. Povel och Knäppupp hinner före med "Funny Boy 1958.
44. Glimtar från en omstridd Melodifestival →
(1956) Melodifestival, men Sverige är inte med. Sverige deltar två år senare efter att texten bytts ut och melodin retuscherats på det svenska bidraget – utan upphovsmannens tillstånd! Skandalen uteblir: få teveapparater i landet, alla struntar i tävlingen och direktsändning bara över Göteborg. Hård kritik från SKAP mot regler som ständigt ändras och "fel" melodier som alltid vinner. Kritiken tystnar 1974…
45. Melodifestivalen ur en låtskrivares synvinkel →
Britt Lindeborg, vår första festivaldrottning, blir trea i melodifestivalen premiäråret för Sveriges deltagande 1958; totalt ett tiotal melodier och två vinster:…"sandpapper i halsen, klump i magen, helt enkelt skräckslagen…"
46. En halvvaken mardröm →
Likformighetens spöke drabbar Mats Nörklit som somnar framför teveapparaten mitt under pågående festival.
47. Jazz upphör att vara dansmusik →
(1950-talet) Jazzen försvinner från dansgolvet. "Vi spelade så snabbt att folk ramlade och slog sig." Jazzen blir konsertmusik. Vibrafonisten, sedermera konstprofessorn Ulf Linde, skriver den första svenska jazzsviten: "Three without a key".
48. Svensk musik i Sverige! →
(1950) Ett ständigt ärende på styrelsens dagordning: "Mera svensk musik i Sverige!" – Inrätta en visbyrå: "Ring så rimmar vi!" – Välj rätt tonart för rätt artist: "Svensk transponeringstjänst" – "Schlagern i skvallerspegeln" – "Välj veckans skiva" – "A bouquet of Swedish evergreens" – "Återhörandets glädje!"
49. Radio Nord →
(1961) Den 8 mars klockan 10.00: "Bon Jour" ligger för ankar vid Almagrundet, Radio Nord går ut i etern. Svenskt rättsväsende tillgriper alla medel för att stoppa piraten och lyckas i augusti 1962: transporter av program och förnödenheter till fartyget kriminaliseras. Men Sveriges Radio kapitulerar, en ny tid är inne och dygnet-runt-musik i radio ett måste. Melodiradion föds.
50. Melodiradion →
(1961) Folke Erbo lägger musiklistor till nya Melodiradion. Kvantitet, kvalitet, variation, mångfald och stor andel svensk musik är nyckelorden. Gyllene år för SKAP-are som hamnar i fokus och presenteras utförligt. Fem år senare: dags för P3. Lars Gurell kan allt om succéprogrammen som väcker nostalgiska minnen.
51. MUZAK →
(1964) Skvalmusik i butiker och varuhus gör kunden glad och köpsugen!
52. Televisionen som hit-makare →
(1962-65) "Hylands hörna" gör televisionen till musikbranschens viktigaste reklammedium. Stim avräknar sex gånger mera för "tv-visuellt" än "tv-bakgrund". Dramatisering av schlagertexter på Folkanrevyn ger bra betalt, för miljonpublik i tv ingenting! Idén om ett "tevetek" med bakgrundsmusik stoppas av Musikerförbundet. Stims inspelningsavdelning inrättas.
53. Svensktoppen →
(1962) Den första Svensktoppslistan röstas fram i direktsändning från Svärtinge i programmet "Musik för 100 gubbar och gummor". Reglerna ändras och ändras och ändras… men Svensktoppen består, nu över 45 år i etern! Kärleken blomstrar men hjärta-smärta förekommer sällan. Tretusen låtar har nagelfarits och graderats.
54. Stikkan tycker till →
(1963) Än har Stikkan Anderson inte nått de höga schlagerhöjderna – det är minst tio år till dess. Men åsikter om det mesta i branschen, det har han!
55. Svensktoppen blir helsvensk! →
Svensktoppens regler ändras igen och endast svensk musik skall testas. Den utländska konkurrensen upphör och textöversättarnas gyllene tid är förbi. Suget efter helsvenskt material ökar men ett varnande finger höjs: "Nu missar lyssnarna en mängd begåvad musik som skapas utanför vårt lilla lands gränser."
56. En subtextförfattares minnen →
Bengt Haslum minns sina subtexter (= auktoriserade översättningar av texter till utländska melodier). Självständig text eller ren översättning?
57. Noter och "stenkakor" – försvinnande kulturarv →
(1962) "Svensk Populärmusik", i dagligt tal "Gröna katalogen", ett utmärkt hjälpmedel för att leta sig fram i den svenska evergreenfloran från början av 1900-talet till 1969, inklusive supplement. Insamlingen "Operation Stenkaka" i samarbete med SR, Kungliga Biblioteket och musikbranschen inbringar 40 000 "stenkakor".
58. Om visor och ljudkulisser →
(1962) Ulf Peder Olrog värnar om den musikskatt som sällan hörs. "Varför ser inte grammofonbolagen till att luckorna fylls? Frågan angår oss alla."
59. Från understöd till hederslegat →
(1962) Populärmusikens första hederslegat från Stockholms stad till Ruben Nilson. Men när Evert Taube och Bengt Hallberg ansöker om statliga stipendier blir Musikaliska Akademiens svar: "Stipendierna är inte avsedda för auktorer av det slaget". 1963 rivs stipendiemuren: Taube, Hallberg, Riedel, Adolphson, Karl Gerhard och Lindström blir årets statliga stipendiater föreslagna av SKAP.
60. Evert Taube i SKAP →
SKAP gläds över att bland sina medlemmar ha kunnat räkna nittonhundratalets största svenska kulturpersonlighet: Evert Taube.
61. Evert, Liseberg och Göteborg →
Gröna Lunds artistchef, Ove Hahn, berättar historien om när Liseberg engagerar Evert Taube till Göteborgs 350-årsjubileum. Everts villkor var väl tilltagna men Liseberg svarar genast: "Accepterat!" varvid Evert undslipper sig ett något överraskat: "De´ va´ som fan!"
62. Fördelningsregler och multiplar →
(1962) En omfattande revidering av Stims fördelningsregler genomförs. Men fortfarande råder stor skillnad på populärmusik och seriös musik i Stims avräkningssystem. 84 gånger mer per tidsenhet för en symfoni än för en visa.
63. Frukostklubben →
Ett underhållningsprogram tidigt på lördagsmorgnarna tänder den ena stjärnan efter den andra under mer än trettio år. Alla artister vill vara med och skivbolagen puffar på, väl medvetna om Frukostklubbens genomslagskraft.
Outslitlig programledare: Sigge Fürst, sångglad, vänlig, älskad!
64. Epoken Einar Hylin går mot sitt slut →
(1965) Chefsideologen Ulf Peder Olrog lämnar sina uppdrag och blir idékläckare vid radiounderhållningen. Roland Levin – tandläkare som biter ifrån sig – väljs till SKAP:s ordförande. Patienterna får ta första stöten när strategin för kommande Stim-aktioner läggs upp mitt under pågående operationer och rotfyllningar.
65. Så gick dansen på krogar och dansbanor →
"Jazz är en hemsk infektionssjukdom, som med stora steg närmar sig våra kuster." (Hjalmar Meissner). Men dansställen etableras över hela landet och på scenerna framträder Louis Armstrong, Fats Waller och Dizzy Gillespie, representanter för "den synkoperade negermusiken". På Amiralen i Malmö, Rotan på Liseberg och Norrlands Nalen i Sundsvall möter våra svenska storband sin danspublik.
66. STIM:s Informationscentral för svensk musik inrättas →
Initiativrik Stimchef skapar ett organ för information om svensk musik. Men s.k. seriös musik dominerar. Populärmusikens upphovsmän räknas till de svarta fåren i famljen, enligt SKAP:s sekreterare Fritz Gustaf Sundelöf. "Och hade det inte varit för den goda ullen som lämnades i avkastning så är det väl frågan om inte dessa hade fått skaffa sig en egen liten fålla."
67. SKAP:s arkiv →
(1969) SKAP:s arkiv flyttar in i Stimhuset och införlivas med Informationscentralen. "Operation Notvarpet" utlyses i televisionens Sveriges Magasin och inbringar mängder av noter till arkivet; ett arkiv som blev en guldgruva för producenter, revyförfattare och artister och gav SKAP ett ansikte utåt.
68. Fritz Gustaf Sundelöf →
Ernst Rolfs textförfattare, SKAP:s sekreterare under 50- och 60-talen, schlagerforskare och SKAP:s arkivs förste arkivarie förser hela Underhållnings-Sverige med material om den svenska populärmusiken. Han arbetar ihärdigt och flitigt i bakgrunden och får sällan de stora strålkastarna riktade mot sin person.
69. Thore Skogman… man… man… man… →
Fritz Gustaf var också tillfällighetsversens mästare, det fick han många anledningar att bevisa som SKAP:s sekreterare. När Thore Skogman fyller 40 år skaldar han en "rimmad" hyllningsdikt.
70. En ny tid, ett nytt namn och 40-årsjubileum →
(1966-67) SKAP byter namn och medlemmarna blir "populärauktorer", en svårbegriplig benämning som det tar tjugofem år att bli av med. Den nya Föreningen Svenska Populärauktorer fick dock fortfarande kallas "SKAP". Fyrtioårsjubileet tänder en ny stjärna, Robban, som presenterar sin "Båtlåt". Kurt Atterberg hyllar svensk jazz som "pigga utsvävningar" och "levnadsglada improviseranden".
71. Jazz på svenska →
Tjugo- och trettiotalens bonnjazz, hamboswing och boogiewoogievals ersätts av femtio- och sextiotalens sammansmältning mellan folkton och jazz. "Ack, Värmeland du sköna" går över världen som "Dear Old Stockholm" – till alla värmlänningars fasa. Musikerna överger "Amerikanska sångboken" för svenska jazzkompositioner. Kyrkor och konsertlokaler blir jazzens nya hemvist och genreklyftor överbryggas.
72. Schlager eller visa →
Professorn och visforskaren Bengt R Jonsson försöker reda ut begreppen schlager och visa, men tvingas erkänna att svåra avgränsningar och subjektiva omdömen, korshänvisningar och dubbelbeteckningar ter sig ofrånkomliga.
73. Visans renässans →
(1960-talet) Visvågen sköljer över landet. Olle Adolphson visar upp ett brett register med fullödigt gitarrspel och absolut stilkänsla. Sven-Bertil Taube går egna vägar och sjunger Bellman till full symfoniorkester, fjärran "högkragade ordenssällskap". Fred Åkerström och Alf Hambe upprätthåller och förnyar den svenska vistraditionen. Och Cornelis Vreeswijk sjunger blues på svenska…
74. Melodiradion anklagas för censur →
(1966) Cornelis Vreeswijk begär sitt utträde ur Stim och utesluts hänsynslöst och stadgevidrigt ur SKAP. Yrkestrubadurernas Förening anklagar Sveriges Radio för censur när radion förser skivtitlar med rekommendationer att inte spelas i vissa programsammanhang, i vanlig melodiradio eller omedelbart före gudstjänst.
75. "Våra Favoriter" på USA-turné →
(1967) Radions populäraste program drar till svenskbygderna med Sven Jerring, Gnesta-Kalle och Bengterik Nordell i spetsen. "Hälsa dom där hemma" med Harry Brandelius utlöser allsång och tårar i Chicago. Erik Öst beställer varje dag "bacon and egg" – enklast så... Sven Jerring orsakar telefonväxelkrasch när han besvarar lyssnarfrågor i amerikanska etern. Gnesta-Kalle möter en svensktalande indian.
76. Ernst Rolf och Rolfkavalkaden på Berns →
(1968) Rolfkavalkaden – SKAP:s största PR-satsning någonsin: "glittrande, prålande roligt" (DN), "revyfest" (GP), "ovanligt professionell underhållning" (Expressen). "Den glade dalmasen" porträtteras av en av sina medarbetare, Fritz Gustaf.
77. Anita Halldén – Rolfs hemliga medarbetare →
Ernst Rolf vet inte, att den blonda tjugoåring, som applåderar honom en vårkväll 1919 i Ystads teater, är textförfattaren S.S.Wilson, alias Anita Halldén. När det uppdagas telegraferar han: "möt linköping stop erbjuder er kontrakt stop ni får inte säga nej stop ernst rolf". Det blev ett kontrakt på livstid! Anita berättar själv.
78. Musikalens sextio- och sjuttiotal →
Bengt Haslum minns "Miss Sex", "Stand in" och "Gröna hissen", några av de första svenska musikalerna, och Bengt-Arne Wallins "Röde Orm från Kullen" där Malmö stadsteaters väldiga sceniska och personella resurser utnyttjas till hundra procent.
79. Den stora striden →
(1969) Frågan som ställs i sextiotalets ifrågasättande och omvälvande kulturklimat: "Hur kan nedvärderingen av populärmusikaliska verk få fortsätta inom Stim?" Reducerad subventionering av seriös musik via Stims avräkningssystem framtvingas. Stims genrekommitté tillsätts för att biträda avräkningsavdelningen.
80. Vispråmen Storken →
(1962-1969) Vispråmen Storken blir ett självklart forum för visan: 13 000 visor framförs under de lyckliga år som ser flera av våra största visartister födas. Men det spelas också jazz och läses poesi. Birgitta Hylin, en av pionjärerna och entusiasterna, saknar en viktig träffpunkt.
81. SKAP – "konstnärligt fullvuxen" →
(1970) SKAP utnyttjas mer och mer som remissinstans i statliga utredningar och som rådgivande instans till kommunala och statliga stipendier på musikområdet. SKAP ingår i samarbetsnämnden inom kulturområdet, KLYS, arbetsutskott. Stiftelsen Elektronmusikstudion, EMS, instiftas och SKAP tar plats i styrelsen.
82. Svensk musikexport: Pionjärerna →
Från Jenny Lind till Zarah Leander, tidig svensk musikexport. Jonassons "Gökvalsen" spelas över hela världen. Andrew Sisters lanserar svensk schlager i USA, musiken känns igen men inte texten: "Min soldat" blir "The shrine of Saint Cecilia". Spotnicks, första svenska popbandet i Japan.
83. "Vanligt folk" förde ABBA till segern →
(1974) "Waterloo – mitt i publikhjärtat", skrek Aftonbladet. Frida: "Ibland var det otäckt. Feber, hysteri och svettiga fanatiska människor!" Benny: "Melodin är som en drake i en grotta. Går man hem och tar en tupplur får man aldrig se den." Björn: "Vi satte igång och jobbade i så där sex timmar. Varje dag." Våldsamma protester vid 1975 års melodifestival i Älvsjö, 500 poliser slår en järnring kring området.
84. "Så stränga din fela och fatta din lur!
Vi ska skapa en allas musikkultur!" →
(1970-talet) Musikrörelsens uppgång och fall, allt är möjligt, inget lämnas oprövat: men "det går inte att rimma på Vietnam!" Stora politiska skeenden och det lilla livet – hisnande perspektiv, värme och humor. Musiken frigör sig från anglo-amerikanskt ok, svenska blir pop- och rockspråk. Musikfest på Gärdet och ett Sverige som myllrar av musikgrupper. Efter Tältprojektet spricker musikrörelsen; av den knutna näven spretar några ensamma fingrar.
85. Dragspelsriket Bälgien – en idé som överlevde →
(1971) Dragspelsriket Bälgien utropas. Nationaldagen, Bälgiaden, firas i Norrköping. Den "tongivande republikanska monarkin" får sin kung, drottning och nationalsång. Här är Kungalängden 1971-2001 med alla valspråken!
86. Accordion Club Stockholm →
En av Sveriges äldsta dragspelsklubbar som fortfarande är aktiv.
87. Två dragspelslegender bland SKAP-arna →
Carl Jularbo spelar till dans vid fem års ålder och inleder en karriär som vår mest berömde dragspelsmästare. Andrew Walter börjar också som femåring och blir rikskändis som kapellmästare i Frukostklubben under nära trettio år.
88. Om dragspel… →
Evert Taube: "Dragspelets jamande legato är en påminnelse om samlag. Bälgen fylls med luft, som tränger och vill ut." Monica Zetterlund: "Dragspel, det är fest för mej, alla sorters dragspelsmusik. Jag är uppväxt med dragspel."
89. Albin Hagströms Minnesfond →
Albin Hagström grundade på trettiotalet en instrumentfabrik i Älvdalen för tillverkning av dragspel, så småningom också elgitarrer. Minnesfonden, instiftad av hans döttrar Kärstin och Anna Lenah, förvaltas av Kungl. Musikaliska Akademien som delar ut Albin Hagström-priser till ärrade veteraner och stipendier till unga studerande.
90. Dragspel och ungdom →
Tillväxten inom dragspelsrörelsen är någonting som ligger Åke Hellman, SDR:s
ordförande, varmt om hjärtat. Daniel Eliasson, sex år gammal, vinner klassen "Solist, till och med 11 år" i Dragspels-SM 2001 med ett regelrätt utfört "bälgskak"!
91. Arrangörens kreativa insats →
(1972) Begreppet "arrangör" tas in i SKAP:s stadgar. Stim ger utrymme för både utförande- och mekaniska andelar till bearbetaren/arrangören, men inte med automatik. Skriftligt medgivande krävs. När syntar och datorer gör sitt intåg uppstår nya problem. Många vill dela på kakan: tekniker, programmerare, producenter…
92. Dansbanden →
(1974) När Svensktoppen blir helsvensk slår dansbanden ut i full blom. Lars Gurell berättar om dansbandsvågen, från Cool Candys till Arvingarna, från sextiotal till nittiotal. En folklig musik som inte var fin nog i kultursammanhang men som älskades av en stor publik. "Kultur är när folk träffas i folkparken och dansar." (Bert Karlsson)
93. SKAP – aktiv i kulturarbetet →
(1972) Kulturpolitik är fältropet som ekar i styrelsens korridor. Baron Ramel blir "Kungl. Statstipendiat" och Banjo-Lasse tilldelas Akademiens medalj. Idéer om "kulturell allemansrätt" diskuteras vid nordiska ministermöten och "upphovsrättens söndersmulning" befaras.
94. Astrid Lindgren →
Vår världsberömda barnboksförfattarinna tackar nej till medlemskap i SKAP. Och hon gör det på sitt alldeles speciella sätt.
95. Jämställd med FST – efter 48 år →
(1973-76) Ny kanslisekreterare, ny Stimchef och ny Stimstyrelse med utökad representation för SKAP. Nyttan av nordiskt samarbete ifrågasätts. Stims stipendier utreds och FST:s och SKAP:s medlemmar får lika stor andel av stipendiemedlen.
96. Reklam, ideell rätt och citaträtt →
(1974) Upphovsmännen och deras juridiska ombud kräver ersättning för utnyttjande av litterära och musikaliska verk i reklamsammanhang, men tills vidare avstår man från att driva osäkra och dyrbara mål. SKAP är positiv till utredningen om TV-reklam men förslaget avstyrks av Riksdagen.
97. SKAP 50 år →
(1976) Jubileumsdagar med styrelsen som husband i direktsänt teveprogram, radiosändning från jubileumsmiddagen, nationell insamling av gamla nottryck, "Det stora notvarpet", "Personguide" med data om alla medlemmar, Evert Taube-frimärken och skivboxen "The Golden Anniversary Album – Swedish Music around the World".
98. "Vad SKAP är och vill vara!" →
(1977) Roland Levin stakar ut föreningens framtida policy men aviserar samtidigt sin avgång. Elektronmusikstudion, EMS, konflikten med musikrörelsen och SKAP:s roll i kulturdebatten tär på ordförandens krafter.
99. Punken i Sverige →
(1976-85) I Göteborg öppnar butiken Dolores, en pionjärinsats för svensk punk; i Stockholm uppstår butikerna Wolfies och Space. Mistlur sprider punkens evangelium på skiva. Föreningen Oasen bildas i Rågsved med Ebba Grön och Grisen skriker. Punkkonserter orsakar feta rubriker; det röjs vilt på scen tills banden stapplar av de rykande resterna. Vildast vinner! Lista på synnerligen märkliga punkband
100. Ny ordförande direkt ut i hetluften →
(1977) SKAP väljer ny ordförande, Bo Göran Edling, vars uppgift blir att förhandla med Teatrarnas Riksförbund om ett avtal angående beställningsverk. SKAP:s första TR-avtal godkänns av årsstämman 1978.
101. Svenska Ord →
Från studentspex över Knäppupp till eget produktionsbolag: Hasse och Tage startar Svenska Ord. Revymusikalen "Lektor Kotte slår till" blir föga framgångsrik men efter succéerna "Gröna Hund" och "Gula Hund" sväljer kritik och publik allt vad Hasse och Tage producerar. Deras sällsynt lyckliga samarbete får ett tragiskt slut då Tage avlider i oktober 1985.
102. Hasse & Tage →
Klart att Hasse & Tage skall vara med i SKAP! Styrelsen låter sig lätt bevekas av deras inträdesansökan.
103. Informationscentral i långsam utveckling →
(1970- och 1980-talen) STIM:s Informationscentral för Svensk Musik får notbutik och lokaler vid Tegnérlunden men intresset för populärmusik dröjer. Läget förbättras efter flytten till Birger Jarlsgatan och senare Stimhuset på Gärdet. Eftersatta genrer som jazz, visa, underhållningsmusik och den "icke-kommersiella alternativa musiken" integreras i verksamheten.
104. Musikens ljudbärare →
Edisons fonograf och Berliners vaxkaka banar vägen för den moderna ljudtekniken. Bengt Nyquist tar oss med på en hissnande resa genom inspelningsteknikens landskap där ljud-tratten avlöses av mikrofonen, den efterklangsfria skrubben av en modern studio och vaxkakan av bandspelaren. Datorns "ettor och nollor" tar över ljudbärandet men kan inte erbjuda evigt liv för det inspelade ljudet
105. Den nordiska kategoritabellen →
(1977) Den nordiska, gemensamma kategoritabellen fastställs efter decenniers diskuterande. Tabellen kräver stora musikkunskaper och ingående konsekvensanalys. Form, struktur och komplexitet är kriterier som styr det musikaliska verkets slutliga gradering och därmed Stim-ersättningen. Men trettioåtta år efter de första trevande förhandlingarna har utvecklingen gått åt olika håll i de nordiska länderna och tabellens betydelse avtar.
106. Ingmar Hegnell – kategoritabellens överbefälhavare →
Med förbluffande repertoarkännedom blir Stims Ingmar Hegnell både Melodifestivalens plagiatdomare och den nordiska verkbedömningens expert.
107. Harry Schein griper in →
(1978-79) Musikförläggarna kräver en genomgripande förändring av föreningsanslagens fördelning mellan Stims tre föreningar och får starkt stöd av Stims ordförande Harry Schein. Förläggarna öppnar eget kansli i Stimhuset men föreningsanslaget fastställs ännu så länge endast till hälften av SKAP:s och FST:s.
108. Radions sparplan: Förbjud IFPI-musik! →
(1979) YTF protesterar mot Sveriges Radios begränsning av musikutbudet men kravet på statlig kvotering av repertoaren tilltalar inte SKAP: "Politiskt omöjligt och försvagar övrig argumentation!". Protesten får ändå ett starkt stöd. Vad är egentligen "svensk musik" och hur mycket "svensk musik" spelar radion? SKAP gör en egen utredning med hjälp av radions Stim-central.
109. Den svenska visan under slutet av 1900-talet →
Peder Svan gör en grundlig genomgång av den svenska visans villkor under slutet av seklet, från Vispråmen Storken till Svenska Visakademiens instiftande vid millennieskiftet. Massmedia, stipendier, scener och visskolor kartläggs och studien utmynnar i en viss tillförsikt inför framtiden.
110. Den Gyldene Freden →
En visans (och den goda matens och dryckens) helgedom där Bellmans och Taubes andar svävar över dagens kulturarbetare i "Orfei tempel under jorden".
111. "Ensam med hunden" – ofta rapporterad vovve →
(1980) Falska Stimrapporter misstänks ge musiker som enbart spelar egna verk för höga avräkningar. Stims kontrollbesök på krogar och dansställen resulterar i en skärpning av rapporteringsbestämmelserna.
112. "Rök i ögat" – en äkta subtext →
(1980-talet) Översättare av utländska texter (subtextförfattare) får sämre, men kanske rättvisare, avräkningsregler: ersättning för framföranden av utländska originalversioner upphör. Översättningar (subtexter) ersätts endast när de framförs och om subtexten har "bidragit till originalverkets exploatering".
113. Animal som operamusikal →
(1979-82) "En absurd fars. Eller en musikalisk-zoologisk salong." (Tage Danielsson)
114. Förlagsavtal på gott och ont →
"För alla tider, för alla upplagor och alla länder" – formuleringar i musikförlagsavtalen som SKAP har haft all anledning att opponera sig mot. Förlagsavtalets historia, från Fred Winters dagar över misslyckade nordiska ansträngningar och 1980 års kompromiss, ger en bakgrund till det nya avtal som gäller från den 1 januari 2006.
115. "Nottvånget" upphör →
(1979-81) SKAP installerar sig tillsammans med SMFF, FST, SKAP:s arkiv och STIM:s Informationscentral för Svensk Musik i nya, trivsamma lokaler mitt i Stockholms centrum. Stims bevakning av musikförläggarnas skyldighet att trycka noter, "nottvånget", upphör. Stämpeln "Godkänd av STIM" på insända manuskript försvinner.
116. Filmmusik – osyn
134. The Polar Music Prize →
(1989) Stikkan Anderson säljer sitt musikimperium och donerar 42 miljoner till en stiftelse i Kungl. Musikaliska Akademien. Historiens första Polarpriser delas
158. Musikinstrumentens historia under 1900-talet →
Örjan Strandberg, en av våra mest anlitade kompositörer av beställningsmusik till utställningar, kongresser och företagspresentationer, ger en initierad beskrivning av de nya instrument och datorverktyg som dagens musikskapare har till sitt förfogande i det dagliga arbetet.
159. Ordförande och ombudsman i samma person →
(1999) Roger Wallis, forskare vid City University Business School i London, en tjänst han har förenat med bland annat styrelsearbete i SKAP sedan 1983, efterträder Håkan Elmquist som ordförande i SKAP.
160. SKAP, Stim och omvärlden →
Roger Wallis gör en historisk återblick på den internationella situationen inom upphovsrättsområdet, från det första Central European Licensing-avtalet 1987 till hotet om integrering av musik och medieindustri i stora världsomspännande företag kring millennieskiftet.
161. Ola Håkansson →
(2001) Enligt musiktidningen Musikindustrin den svenska musikbranschens mäktigaste man. Som vd för Stockholm Records ansvarar han för några av landets mest säljande artister.
162. Rocktåget och Tomas Ledin →
(2001) Den mest publikdragande artisten i Sverige. Hans album "Festen har börjat" har sålts i 200 000 exemplar och är därmed den skiva som sålts mest i Sverige under 2001 och legat längst på Topplistans förstaplats.
163. Ingela ”Pling” Forsman →
(2001) Den framgångsrikaste av våra textförfattare. Hon har skrivit över tusen texter under trettio år för de flesta stora soloartisterna och grupperna i Sverige och har deltagit i den svenska uttagningen till Eurovision Song Contest ett par dussin gånger.
164. Lars Berghagen →
(2001) Folkkär som programledare i tv:s sommarserie Allsång på Skansen, en av svensk televisions största tittarsuccéer. Hans melodi "Stockholm i mitt hjärta" har inte bara blivit programmets signaturmelodi utan också huvudstadens nya ”nationalsång”.
165. Framtiden →
(2001) Roger Wallis spår att SKAP kommer att behövas i framtiden som en stark intresseorganisation som kan arbeta för att maximera de kreativa och ekonomiska förutsättningarna för musikskapandet i Sverige.
166. SKAP:s stiftelser →