Jämställdhet och problem med sexuella trakasserier är idag en central fråga i snart sagt alla branscher. #metoo, och i dess kölvatten #närmusikentystnar, har accelererat självgranskningen av den egna synen inte bara på sexuella trakasserier, utan också på mångfald och jämställdhet – ja, kort sagt människosynen på arbetsplatsen. Så även i musikbranschen. Skap arbetar sedan många år med frågor kring mångfald och jämställdhet i musikbranschen. Att främja mångfald och jämställdhet i musiklivet är en central del av Skaps uppdrag. Men sedan vi 2014 initierade ett temaår om mångfald och jämställdhet och utmanade musikbranschen att haka på, har det här arbetet hamnat i fokus på ett helt nytt sätt. Anledningen till det är enkel: Skap menar att ett musikliv med mångfald och jämställdhet är ett musikliv som mår bra. Och då handlar det inte bara om pengar, utan också om den miljö som för många musikskapare är deras arbetsmiljö – deras vardag. Ett öppet, större och rikare musikliv är något man bara kan åstadkomma genom just mångfald och jämställdhet. Men finns det inte mångfald och jämställdhet i musiklivet redan? Jo, visst. Men knappast överallt. Det är lätt att uppfatta kreativa näringar som öppna och inkluderande, men inte sällan ser det bara ut så på ytan. Hela vägen från musikskolan till turnéer och miljonklicken på Youtube och Spotify behandlas tjejer och killar olika. Gamla fördomar tas för sanning och förutsättningar ges inte på lika villkor. Fråga Popkollo, som arrangerar läger för musikskapande tjejer, om de tjejerna tycker att Popkollo behövs eller inte. #närmusikentystnar samlade i slutet av 2017 hela 2 200 kvinnor som vittnade om missförhållanden. Den siffran ska relateras till totalt 10 000 verksamma i branschen, allt från låtskrivare till skivbolag och förlag. Av dessa är 4 000 kvinnor. Mer än varannan kvinna i branschen vittnar med andra ord om missförhållanden. I branschen finns många arbetsplatser där också andra än musikskapare, musiker och artister arbetar. Det kan vara medarbetare på förlag, skivbolag och upphovsrättssällskap, det kan vara personal på festivaler och konsertarrangörer, och det kan vara managers, marknadsförare och många andra. Statistiken visar, precis som i de flesta branscher, att både jämställdheten och mångfalden minskar ju högre upp man kommer i värdekedjan. Cheferna är långt oftare vita män än något annat. Bara 18 procent av musikbranschens vd:ar och 30 procent av styrelseledamöterna är kvinnor. Bland de 30 personer som tjänat mest på musik de senaste tio åren finns bara 2 kvinnor.
Vad betyder jämställdhet för samhället?
Betydelsen av jämställdhet är naturligtvis inte begränsad till musikbranschen. Hela samhället behöver det. Det handlar i grunden om alla människors lika värde och en öppen och inkluderande inställning till dem som inte ”är som vi”. En tro på att tillsammans kan vi åstadkomma mer. Varför är jämställdhet viktigt för musiklivet? Precis som i samhället i övrigt behöver musiklivet jämställdhet och mångfald. Ett öppet, större och rikare musikliv är något man bara kan åstadkomma genom just mångfald och jämställdhet. Därtill kommer aspekten på musiklivet som arbetsplats: både #metoo och #närmusikentystnar pekar på att det inte går att acceptera trakasserier av något slag.
Vad tycker Skap i frågan?
Skap anser att mångfald och jämställdhet, liksom en öppen och inkluderande kreativ sektor, är en grundläggande förutsättning för demokrati. Musiklivet bär ett särskilt ansvar, eftersom musik är något som nästan alla människor berörs av och har en relation till. Skap anser att mångfald och jämställdhet är nyckeln till ett musikliv med ett långsiktigt hållbart ekonomiskt kretslopp. Upphovspersoner av olika slag, som ger uttryck för en bredd av musikstilar och musikaliska budskap, är den värdeskapande delen i detta kretslopp och utan dem skulle ingen kreativ marknad finnas. Skap anser att förändringsarbetet kring mångfald och jämställdhet måste starta tidigt. Förändringar på sikt uppnår vi genom att medvetandegöra våra barn idag.
Vad gör Skap konkret för att främja mångfald och jämställdhet i musiklivet?
För Skap ligger jämställdhetsfrågan fortsatt i fokus. Vid sidan av egna satsningar samarbetar man i ECSA Gender Working Group med systerorganisationer i hela Europa för att nå ut i både det svenska och det internationella musiklivet – i en alltmer digital och globaliserad värld räcker det inte att städa bara i den egna farstun.
Skap samarbetar med exempelvis Popkollo, Kulturskolan och KMH för att lägga grunden för en långsiktig förändring av synen på mångfald och jämställdhet.
Skap arbetar genom branschorganisationen Musiksverige för en jämställd musikbransch utan utrymme för kränkningar, sexuella trakasserier eller övergrepp. Musiksverige har statistik och fakta om mångfald och jämställdhet i musikbranschen.
Skap står upp för konstnärliga rättigheter, bland annat genom samarbeten med FN, Unesco, International Music Council, ICORN och Freemuse. Skaps ordförande Alfons Karabuda var expertråd till den utredning som ledde fram till FN:s rapport om konstnärliga rättigheter 2013. Skap var också drivande kraft bakom införandet av fristäder för musikskapare i Sverige.
Skap bedriver också utbildning och informationsinsatser för att kunskap om betydelsen av mångfald och jämställdhet ska komma ut bland musikskapare, i branschen och i samhället i stort. Exempel på detta är kampanjen Skapelsen.
Skap har antagit en mångfalds- och jämställdhetspolicy för föreningen och driver dessa frågor inom Stim-sfären.