SKAP:s remissuttrande på kulturutredningen

 

SKAP är remissinstans till kulturutredningen och lämnade in sitt svar till regeringen den 19 maj. Nedan publiceras yttrandet i sin helhet. 

SKAP:s yttrande över betänkandet SOU 2009:16 Kulturutredningen

Presentation av SKAP

SKAP - Svenska Kompositörer Av Populärmusik - är Sveriges intresseförening för yrkesverksamma kompositörer, textförfattare, bearbetare och arrangörer. SKAP grundades 1926. Idag har SKAP 885 medlemmar. SKAP:s medlemmar verkar inom alla genrer.

Föreningens övergripande ändamål är att:

• Tillvarata medlemmarnas konstnärliga och upphovsrättsliga intressen.

• Fördela bidrag, stipendier och priser.

• Verka för svensk populärmusik.

En av SKAP:s viktigaste roller är som huvudman för Stim. SKAP, FST (Föreningen Svenska Tonsättare) och SMFF (Svenska Musikförläggareföreningen) utgör en tredjedel var av Stims styrelse. SKAP företräder populärmusikkompositörernas intressen och ser till att Stims verksamhet är effektiv, transparent och att den inte diskriminerar några upphovsmän.

SKAP bedriver lobbyverksamhet, både i Sverige och på EU-nivå. I denna verksamhet är SKAP:s viktigaste målsättningar att värna upphovsrätten och att verka för den kulturella mångfalden. SKAP är ordförande i den europeiska lobbyorganisationen ECSA - the European Composer & Songwriter Alliance - som företräder Europas alla kompositörer och tonsättare.

SKAP stöder medlemmarna i deras yrkesverksamhet med information och kunskap och ger möjligheter för medlemmarna att genomföra projekt.

SKAP:s synpunkter på kulturutredningens förslag

SKAP anser det vara positivt att utredningen haft som ambition att höja kulturens status och ge konsten och andra kulturyttringar en starkare ställning i samhället. En ny kulturpolitik som lyfter kulturfrågorna och tydliggör dessa värden som tillgångar i ett brett samhällsperspektiv och därmed stärker kulturen som politikområde är något som vi välkomnar. Vi välkomnar även problematiseringen av kvalitetsaspekten såväl som den nationella myndighetsdominans vad gäller handhavande av kulturmedel som nu råder.

SKAP anser att följande aspekter i Kulturutredningen är positiva:

 

  • Att icke-statliga institutioner och delar av civilsamhället ges större ansvar för implementeringen av den statliga kulturpolitiken.
  • Att kvalitetsbegreppet som grund för statligt kulturstöd problematiseras. Centralistiska uppfattningar om kvalitet bygger ofta på traditioner och kan svårligen upprätthållas utan att ta sig diskriminerande uttryck.

SKAP ser möjligheter för utveckling av kulturpolitiken förutsatt att kulturutövarna får vara en aktiv del av dess utformning och en eventuell implementering av delar av Kulturutredningen. SKAP anser att varje utredning rörande kulturen i Sverige bör utföras i samarbete med yrkesverksam konstnärlig expertis från respektive konstområde. Vi vill poängtera att kulturutövarna inte i tillräcklig grad blivit tillfrågade under Kulturutredningens arbete.

SKAP anser också att viktiga beslut bör föregås av utförliga utredningar kring dessa besluts konsekvenser. Detta saknar vi i Kulturutredningens betänkande.

SKAP menar för övrigt att de professionella kulturutövarna är en naturlig del av ”civilsamhället” och anser att kulturutredningen konstruerat en felaktig motsättning mellan ”kulturlivet” och ”medborgarna”. I en naturlig kulturell näringskedja föder de professionella ofta amatörismen och ger den näring att växa så att den ibland överträffar sina  forna ideal.

SKAP vill till sist framhålla det finansiella behovet på kulturområdet. Viktigare än samtliga delar av Kulturutredningen är behovet av ekonomiska resurser till kulturen. De senaste åren har det faktum att de statliga verksamheterna inte fått full ersättning för sina kostnadshöjningar inneburit att kulturområdet de facto mottagit mindre pengar. Det är SKAP:s absoluta uppfattning att staten måste ta sitt ansvar som kulturens viktigaste resursgivare. Den statliga kulturbudgeten måste med andra ord öka.

SKAP vill förutom dessa generella synpunkter yttra sig om några saker som särskilt rör upphovsmän av musik.

Avsaknaden av musikpolitik och hur detta bör åtgärdas

SKAP saknar en avgränsad musikpolitik. Ofta hör vi debatter om den svenska filmpolitiken, men aldrig har vi talas om statens musikpolitik. Vi föreslår i linje med Kulturutredningens vision om ett i kulturpolitiken införlivat civilsamhälle, att de expertorgan som finns på musikområdet, t ex SKAP och vår systerorganisation på konstmusikområdet, fst (Föreningen svenska tonsättare), och inte minst Svensk Musik Swedmic AB (Se mer nedan), får i uppgift att aktivt utarbeta ett förslag till en svensk musikpolitik.

Svensk Musik Swedmic AB

I en livaktig musikpolitik finns behov av en upphovsmannagagnande verksamhet. Upphovsmännen är grunden för den svenska musikens existens och det säger sig självt att deras verksamhet måste vara ett prioriterat område inom en svensk musikpolitik. Svensk Musik Swedmic AB kan och bör fylla dessa viktiga behov. Svensk Musik Swedmic AB bör i närmare detalj:

1. Fungera som Informationscentral

  • Analys, sammanställning och tillgängliggörande av forskning och media i frågor som specifikt rör rättighetsinnehavarna.
  • Informationsresurs för upphovsmän och musikförlag

2. Värna upphovsrätten

  • Debatt & utbildning
  • Rättighetsinnehavarnas gemensamma remissinstans gentemot staten och andra offentliga institutioner

3. Exportfrämjande verksamhet för skyddad svensk musik, med krav på mätbara resultat (marknadsföringsinsatser, ej stöd till eftersatta genrer)

4. Nationella insatser (för marknadsmässigt eftersatta genrer (stöd) och marknadsföringsinsatser)

Svensk Musik Swedmic AB:s övergripande musikpolitiska ledord skall vara:

  • Fokus skall ligga på upphovsmannens karriär/gärning istället för det enskilda verket.
  • Övergripande kriterier för verksamheten skall vara mätbarhet och icke-diskriminering.

Svensk Musik Swedmic AB bör av staten tilldelas finansiella resurser för att driva denna viktiga verksamhet.

Fakta om Svensk Musik Swedmic AB i fotnot till denna skrivelse.

Exportstöd

Det som i media ofta kallas det svenska musikundret består förutom av svenska upphovsmäns framgångar bakom amerikanska artister av att svenska artister lyckats nå en publik utomlands. Det är SKAP:s erfarenhet att exportstöd kan ha en mycket stor betydelse för upphovsmäns och artisters lycka på utländska marknader. Exportstödjande verksamhet har med framgång bedrivits av ExMS, Export Music Sweden, och vi föreslår att denna verksamhet får möjlighet att fortsätta med intensifierad styrka.

Fonogramstödet

Fonogramstödet har haft en avgörande betydelse för många kompositörer som också är artister och som gett ut en eller flera skivor på mindre skivbolag. SKAP har grundligt analyserat fonogramstödets effekter. Slutsatsen är att det för ett stort antal av SKAP:s medlemmar hade varit otänkbart med utgivning av musik utan fonogramstödet. Det är mycket möjligt att fonogramstödet kan behöva moderniseras, men att avskaffa en så viktig stödordning och istället låta medlen uppgå i ett betydligt mer abstrakt allmänt stöd till musiklivet vore olyckligt, i alla fall utan en närmare analys av vilka fördelar ett sådant stöd kan medföra. Fonogramstödet, oavsett om detta gäller stöd till utgivning av fysiska skivor eller produktion i mer moderna format, bör kvarstå innan de konkreta vinsterna med nytt stöd kan uppvisas. SKAP har heller inget att invända mot nuvarande förvaltning av fonogramstödet.

Rikskonserter

När det gäller förslaget om att lägga ned Rikskonserter i dess nuvarande form vill SKAP framföra att det behövs en nationell plattform för musiklivet som har ansvar för beställning av marknadsmässigt eftersatt musik och uppgifter som faller utanför ramarna för länsmusikstiftelserna. Det är t ex inte troligt att länsmusiken ensamt kan axla ansvaret för internationellt utbyte på musikområdet.

Om Rikskonserter monteras ned försvinner en viktig beställare av musik. Beträffande beställningsverksamhet är det SKAP:s åsikt att det måste finnas flera stora aktörer på beställningsmarknaden för musik för att garantera stilistisk bredd och mångfald.

EMS

SKAP efterlyser en långsiktig lösning av huvudmannaskapet för EMS, samt möjlighet för EMS att få reella resurser att utveckla verksamheten.

Fakta om Svensk Musik Swedmic AB

Svensk Musik är Sveriges "Music Information Centre" och ingår i ett internationellt nätverk av sådana center.

Uppgiften är att dokumentera och informera om upphovsrättsligt skyddad svensk musik. Det sker i dagsläget bl.a. genom:

  • katalogisering och arkivering av konstmusik
  • katalogisering och arkivering av huvudsakligen äldre populärmusik
  • produktion av stämmaterial till orkesterverk och verk för större jazzbesättningar
  • utgivning av cd-skivor och noter
  • promotionprojekt för musik som behöver särskilt stöd, delfinansiering av Export Music Sweden och deltagande i internationella nätverk
  • utgivnings- och marknadsföringsstöd till musikförlag och resebidrag till Stim-anslutna upphovsmän
Publicerad: 
20 maj, 2009