I egenskap av ordförande i ECSA, som företräder Europas samtliga kompositörer och tonsättare, träffar Skaps ordförande Alfons Karabuda idag EU:s konkurrenskommissionär Joaquín Almuñia. Det är första gången som kompositörer på officiell nivå sammanträder med EU-kommissionen på politisk nivå. Bakgrunden till mötet är den pågående process i EU-kommissionen som syftar till att konkurrensutsätta upphovsrättssällskapen. Alfons Karabuda presenterar på mötet lösningar som ECSA.s medlemsländer enades kring i september.
Processen påbörjades redan 2006 när EU-kommissionens generaldirektorat för konkurrens publicerade ett ”Statement of Objections”. Kommissionen vände sig mot den territoriella begränsningen i sällskapens ömsesidighetsavtal (som t ex innebär att Stim kan licensiera det engelska sällskapets repertoar för kabelvidarespridning enbart i Sverige). Man ville åstadkomma en pan-europeisk licensiering (innebärande t ex att licenstagare skulle kunna få en pan-europeisk licens från ett sällskap istället för via vardera sällskap i samtliga medlemsländer). Kommissionens ”Statement of Objections” riktades mot de europeiska sällskapen samt dess världsomspännande paraplyorganisation CISAC som tagit fram modellavtal till sällskapens avtal. Kommissionen ville åstadkomma en konkurrens mellan sällskap om licenstagare.
Kommissionens generaldirektorat för den inre marknaden presenterade redan i september 2005 en rekommendation att rättighetshavarna skall ha möjlighet att fritt välja. Kommissionen har därmed redan öppnat för att sällskapen skall konkurrera om både licenstagare och rättighetshavare.
Under 2006 och våren 2007 fördes omfattande förhandlingar mellan Kommissionen och de europeiska sällskapen om att bryta upp territoriebegränsningarna i de ömsesidiga avtalen så att alla sällskap skulle kunna licenciera digitala musiktjänster, satellitsändningar och kabelspridning av tv-och radiosändningar pan-europeiskt. Kommissionen hotade med dryga böter om sällskapen inte gick med på den ordningen. De åtaganden som sällskapen gjorde testades av Kommissionen under sommaren 2007. Kommissionen ansåg att responsen från marknaden varit alltför negativ för att godta sällskapens åtaganden.
2008 tog EU-kommissionen ett antitrust-beslut som i prinicip förbjuder upphovsrättsällskapens ömsesidighetsavtal, eftersom man anser att de förhindrar konkurrens.
ECSA:s resolution redogör för sällskapens nuvarande situation, vilka mål man har för framtiden samt de åtgärder som krävs för att nå dessa. Förhoppningen är att man kan visa kommissionen att en marknad med konkurrerande sällskap varken förbättrar situationen för rättighetshavarna eller musikanvändarna.
Ladda ned ECSA:s position paper
ECSA Coercion Work Group
Under mötet kommer även resultatet av arbetet i ECSA:s coercion-kommitté att presenteras. Skaps före detta styrelseledamot Örjan Strandberg leder gruppen, som granskar de nya avtalsformer som blir allt vanligare i Europa. Tidigare rättighetsavtal luckras upp i takt med att medielandskapet förändras och nya distributionsmönster uppstår. De nya avtalen kallas ofta coercion-avtal. Översatt betyder coercion tvingande. Anledningen är att upphovsmannaorganisationerna anser att många av avtalen är just tvingande.
– Det är framför allt ett stort problem i länder som Tyskland, Italien, Holland och Spanien och England med stora dominerade mediebolag. Men det förekommer även i Sverige, via tv-bolag som till exempel TV4, säger Örjan Strandberg.
Vanligtvis startar tv-bolagen själva ett förlag, i praktiken ett dotterbolag, som blir ett slags mellanhand mot upphovsmännen. TV-förlaget förhandlar fram avtal som upphovsmännen måste acceptera om de vill jobba för tv-bolaget. Avtalen innebär att upphovsmännen avstår en del av ersättningen till förlaget. I vissa fall så mycket som 50 procent.
Örjan Strandberg anser att grundproblemet ligger i myndigheternas, i synnerhet EU:s, syn på upphovsmännens rättigheter. EU-kommissionen har tidigare beslutat att de europeiska upphovsrättssällskapens ömsesidiga avtal strider mot EU:s konkurrensregler. Sällskapen ska istället konkurrera mot varandra.
– De ser på alltså på rättigheterna ur ett näringsperspektiv, vilket gör att vår verksamhet faller under konkurrenslagstiftningen. Den får också till följd att den skyddande delen i upphovsrätten anses konkurrenshämmande, säger Örjan Strandberg.
– Vi ska bland annat beskriva hur effekterna blir för upphovsmannen som kommer i kläm. Det borde vara självklart att rättigheterna behandlas lika i hela Europa.
Örjan Strandberg varnar för att bolagen på sikt åderlåter branschen på etablerade kompositörer som vägrar att accepterar villkoren. I stället skapas ett slags prispressad andrahandsmarknad som inte värderar kvalité. Även de etablerade musikförlagen får konkurrens av lågprisalternativ som utnyttjar unga och oerfarna kompositörer som vill ta sig in i branschen.
– Det här skadar alla parter, även tv-bolagen. Kortsiktigt kanske de pressar kostnaderna, men långsiktigt stänger de kanalen mellan de stora kompositörernas katalog och tv-publiken, säger Örjan Strandberg. Utvecklingen har paralleller inom flera andra medier. Bildjournalistiken är bara ett exempel där nya bildbyråer förmedlar bilder till medier för en spottstyver.