Inför höstens val har vi, i samarbete med Stim, tagit pulsen på våra politiker. Vad gör de politiska partierna för att säkra det svenska musikundret också i framtiden? Hur kan musikskaparna få en större del av musikens värde? Och hur får vi en mer jämställd musikbransch?
Frågor:
1. Vad gör ditt parti för att säkra morgondagens svenska musikunder?
2. Konsumtionen av musik i sociala medier ökar snabbt. Men lagstiftningen gör att plattformar som Youtube och Facebook kommer undan sitt upphovsrättsliga ansvar – trots att de tjänar mycket pengar. Vad gör ni för att musikskaparna ska få en större del av musikens värde?
3. Hur ska vi få ökad jämställdhet inom den i dag mansdominerade musikbranschen?
Centerpartiet
1. Vi arbetar för att det ska finnas en tillgänglig kulturskoleverksamhet med stark lokal förankring i hela landet. Vi satsar också på fria resurser till folkbildningen där studieförbunden bidrar mycket genom replokaler, konsertverksamhet och studiecirklar inom musik. Vi vill också se över kultursamverkansmodellen vilket kan bidra till att ett fritt musikliv. Sedan arbetar vi också för bättre villkor för företagande vilket även stärker musikbranschen.
2. De som tar fram en immateriell vara, som musik, måste kunna ta betalt för den. Samtidigt är det viktigt att värna allmänintresset, till exempel att kunskap tillåts spridas på ett smidigt sätt samt skydd för den personliga integriteten. Centerpartiet vill att en reform genomförs på immaterialrättsområdet för att säkerställa att såväl patent- som upphovsrätten är modern och fungerande i ett digitalt samhälle.
3. Det är en fråga för både samhället och branschen. Där det förekommer stöd från offentligt håll är det viktigt med ordentlig uppföljning och att det finns statisk att utgå ifrån så att man kan följa utvecklingen. Från politiskt håll har också vittnesmålen från Metoo tagits på stort allvar. En god miljö att arbeta och verka i måste finnas i alla branscher.
Kristdemokraterna
1. Kulturskolorna är kanske den viktigaste faktorn bakom det svenska musikundret. Det är viktigt att de får fortsatt bra förutsättningar. Många av dagens låtskrivare och studiomusiker har också sin bakgrund i kyrkornas rika musikliv. Även musikundervisningen i skolan kan nämnas som en betydelsefull faktor som bör uppmuntras. Kristdemokraterna har dessutom ett förslag om en fritidspeng som gör det möjligt för barn från ekonomiskt utsatta familjer att delta i fritidsverksamhet.
2. Kristdemokraterna har under många år varit ett av de partier som stått upp för upphovsrätten även på nätet. Vi menar att upphovsrätten alltid måste värnas och att det är viktigt att förstå kopplingen mellan upphovsrätten och produktionen. Om upphovsrätten inte värnas riskerar vi, på sikt, produktionen av ny musik och annan konst.
3. För det första har Metoo-upproret varit en viktig ögonöppnare för många sektorer i samhället som förtjänstfullt har satt ljuset på flickors och kvinnors utsatthet. Förutom det menar vi att man måste jobba för att skapa lika förutsättningar för män och kvinnor att välja och lyckas i det yrke de eftersträvar. All form av diskriminering ska beivras.
Liberalerna
1. De kreativa näringarna, inte minst musiken, hör till de snabbast växande och är viktiga branscher för exporten, jobben och bilden av Sverige utomlands. Tillväxtverket visar att musiken har en högre tillväxt än Sverige i stort och dessutom med en stor exportpotential. Musiken präglas av lättrörlig ny- och småföretagsamhet. En skattepolitik som underlättar nyföretagande, delägarskap och expansion gynnar musiken. Staten måste i högre utsträckning se på de kreativa näringarnas exportpotential vilken genererar jobb och skatteinkomster samt skapar en positiv bild av landet. Business Sweden bör få i uppdrag att ytterligare uppmärksamma de kreativa näringarna i sin exportfrämjande verksamhet.
2. Ny teknik ställer nya krav på upphovsrätten. Det behövs en ny och modern upphovsrättslag med bättre balans mellan upphovsrättshavarens intressen och allmänintresset. Men det behövs även noggranna överväganden innan lagändringar sker. Bbs-lagen gäller redan i dag upphovsrättsskyddat material.
3. Genom ett aktivt och långsiktigt arbete som lyfter fram och uppmärksammar verksamma in musikbranschen. En framgångsrik modell inom offentlig verksamhet och företag är jämställdhetsintegrering.
Miljöpartiet
1. Mycket. Vi har stärkt resurserna till den kommunala musik- och kulturskolan i hela landet, med målsättning att alla barn- och ungdomar ska ha tillgång till en musik- och kulturskola, oavsett uppväxtkommun. Vi arbetar vidare för ett återinförande av estetiska ämnen i gymnasieskolan och stärker stödet till studieförbunden. Genom att stödet till svensk filmproduktion ökat kan efterfrågan av filmmusik också förväntas öka.
2. Frågan kan inte hanteras nationellt, utan förutsätter samarbete på åtminstone EU-nivå, där det finns ett aktivt arbete för att få till stånd upphovsrättslig ersättning från delningsplattformar. Stims avtal med Youtube gör att Stimanslutna musikskapare får betalt för den musik som Youtube-användare i Europa lyssnar på, vilket visar på att frågan är möjlig att lösa.
3. Bland annat genom att lyfta fram fler kvinnliga förebilder, så att tjejer ser att det finns kvinnor som skriver musik. Här har exempelvis Melodifestivalen tagit ansvar genom att lyfta fram kvinnliga tonsättare. Det är också viktigt att musikundervisningen i skolan också tar upp både manliga och kvinnliga kompositörer. Kvinnor har under århundraden osynliggjorts. I skolan kan man exempelvis lyfta fram hur Fanny Mendelssohn publicerade sin musik under namnet F Mendelssohn för att notköparna skulle tro att det var hennes bror Felix som komponerat musiken.
Moderaterna
1. Grunden för musikundret är att ge alla barn och ungdomar tillgång till kultur. Sociala, ekonomiska och kulturella hinder måste hyvlas ner. Det svenska musikundret bygger på att många barn och ungdomar tillåts prövas fram inom musiken. Vi behöver stödja de kommunala kulturskolorna utan att detaljstyra dessa från Stockholm.
Förutsättningarna för att starta och driva företag inom kultursektorn behöver också förbättras. Moderaterna anser att arbetet med att inkludera musiken och kulturen i marknadsföringen av exportlandet Sverige kan utvecklas ytterligare. Dessutom behöver vi en fungerande upphovsrätt, den är ett viktigt affärsverktyg för våra musikskapare.
2. Frågan om upphovsrätt behövs kontinuerligt ses över och de sociala plattformarna behöver ta ett ökat ansvar för det innehåll man förmedlar. Rimliga avtal med Stim borde vara ett första steg.
3. De senaste tio åren har den svenska musikscenen förändrats i grunden. Det gäller musikbranschen, men även samhället i stort. Förhoppningsvis kan även den viktiga diskussionen kring Metoo bidra till att ytterligare fokus riktas mot många kvinnors situation. Vi behöver också fortsatt se över vilka hinder som finns för att fler kvinnor ska släppas fram och glastak krossas. Dock tror vi inte på kvotering som verktyg, vare sig inom konstnärlig verksamhet eller någon annanstans.
Socialdemokraterna
1. Regeringen har inrättat ett exportpris för kulturella och kreativa näringar för att uppmärksamma goda exempel och sprida kunskap. Genom ett nytt ägardirektiv för Almi Företagspartner ska kunskapsintensiva affärsidéer lättare kunna förverkligas. Regeringen satsar också på den svenska kultur- och musikskolan, som har betytt mycket för framväxten av framgångsrika musikergenerationer. I budgeten avsätts 100 miljoner per år i statligt stöd till dessa skolor.
2. Frågan om en viss digital plattform i ett enskilt fall ska anses göra något upphovsrättsligt relevant är en bedömning som bäst lämpar sig för domstol. Det finns inte anledning att ha särregler för specifika plattformar när det gäller deras upphovsrättsliga ansvar. Däremot är det rimligt att plattformarna, tillsammans med rättighetshavarna, ska se till att olagligt material inte finns tillgängligt på plattformarna. Ett förslag om detta har lagts av EU-kommissionen inom ramen för de pågående upphovsrättsförhandlingarna på EU-nivå.
3. Med ökat tryck och viljeyttringar i branschen bör man arbeta för attitydförändring och självsanering. Alla vägar ska prövas för att använda sig av arbetsmiljölagen och annan lagstiftning. Branschen bör ta stöd och hjälp av den nya jämställdhetsmyndigheten. Om man inte redan gör det, jobba med jämställdhetsbudgetering, det vill säga se till att de pengar som finns fördelas mer jämställt.
Sverigedemokraterna
1. Det är viktigt att slå vakt om kulturskolorna som utbildningsinstitutioner. I en tid då kvaliteten på kulturskolorna urholkas med postmoderna idéer och politisering, står Sverigedemokraterna upp för ordnad och effektiv musikundervisning. Kulturskolan sysslar inte med kravlösa fritidsaktiviteter utan gedigna grundutbildningar i musicerande eller andra kreativa uttrycksformer. Utöver det föreslår vi att 80 miljoner tillförs anslaget för Skapande skola.
2. Sverigedemokraternas politik rörande upphovsrättsliga frågor finns i vår Upphovsrättsmotion. Dessvärre bemöter vi i motionen inte hur det specifika problemet som beskrivs i frågan ska tacklas. Men det är viktigt att kreatörer får ersättning för sina verk om de utan tillåtelse används av andra.
3. Jämställdhet innebär för Sverigedemokraterna att män och kvinnor är lika inför lagen, har samma rättigheter och skyldigheter och att alla människor oavsett könstillhörighet har rätt och möjlighet att välja sin egen väg i livet. Därför förespråkar inte Sverigedemokraterna några särlösningar inom just musikbranschen, eller att en mansdominering i musikbranschen behöver vara ett problem. Vi förespråkar generella lösningar, för att alla bättre ska kunna stå upp för sig själva och hävda sin rätt till lika villkor.
Vänsterpartiet
1. Vi har bland annat ökat tillgängligheten och stärkt kulturskolan genom sänkta avgifter och pengar till fler utbildade pedagoger samt verkat för ett nationellt kompetenscentrum. Estetiska ämnen ska vara obligatoriska på gymnasiet och studieförbunden och folkhögskolorna som har en viktig roll i att tillhandahålla replokaler, scener, mötesplatser och ekonomisk stöttning för musikintresserade, måste ha bra förutsättningar för att verka långsiktigt och nå ut till breda målgrupper.
2. Det är bra att många lätt kan ta del av musik, men givetvis måste musikskaparna få betalt. Därför vill vi att befintliga regler ses över och det undersöks om det kan vara aktuellt att utveckla nya ersättningsmodeller.
3. Sprängkraften i Metoo har brutit tystnadskulturen och radikalt förändrat vår samtid. För förändring krävs långsiktigt arbete både med att förbättra villkoren för kvinnor som arbetar i branschen, och för att få fler tjejer intresserade av att börja och fortsätta att spela, producera och arbeta med musik. Det ansvaret vilar på alla. Hur ser fritidsgårdarna till att tjejer få utrymme i studion? Hur agerar arbetsgivare och andra makthavare i branschen när kvinnor blir sexualiserade och utsatta på arbetsplatsen? Politik, institutioner och branschorganisationer måste samarbeta för att komma till rätta med de ojämställda maktstrukturerna.