Skaps ordförande är mitt i sin sista mandatperiod men har inga avsikter att sakta ner – implementeringen av upphovsrättsdirektivet, kunskapslyft kring upphovsrätt och tätare samarbeten med teknikbolag och startups står på agendan innan stafettpinnen lämnas vidare.
Alfons tar emot i Skaps nya lokaler på Södermalm, mittemellan Mariatorget och Slussen. Om några dagar reser han till Island för att delta i NPU:s årsmöte och för att vara keynote speaker vid ett internationellt event om buy-outs inom film och spel, och det märks att han glädjer sig åt att världen så sakteliga öppnar upp igen. Mötena, samtalen, relationsbyggandet, dessa så centrala för Skap – det har varit tomt utan dem de senaste två åren. Alfons har nu inlett sin sista period som ordförande: i mars 2024 kliver han ner. Men dessförinnan finns mycket att göra.
— Jag vill göra det svårt för min efterträdare, om jag lite skämtsamt och utmanade får säga så. Med det menar jag att jag ska jobba lika hårt som jag alltid gjort, kanske hårdare till och med, och uppnå så många av våra högt satta mål som möjligt. Det blir väl så när man sätter upp ett målsnöre. Man kommer in i en andra andning och gasar på rejält.
Så vad står på agendan?
— Först och främst upphovsrättsdirektivet, givetvis, och hur det ska implementeras i Sverige. Det har varit en lång resa, som ännu inte är slut. I oktober presenterade regeringen sitt förslag till hur EU:s upphovsrättsdirektiv ska genomföras i svensk rätt. Några frågetecken finns kring artikel 17, den som behandlar plattformarnas ansvar. Paragraferna 18 till 23 som kommer att förändra och förstärka upphovspersonernas avtalsrättigheter för lång tid framöver ligger kvar och denna får enligt oss till inget pris urvattnas.
— Det är viktigt att paragraferna blir tvingande, inte bara rekommendationer. Ingenting är klart ännu, och våra motparter har sannerligen inte lagt handskarna på hyllan. Oavsett så är jag förstås ödmjukt stolt över vårt arbete och vad vi uppnått hittills. Vi har kämpat mot urstarka motståndare med enorma resurser, jättar som Google, och ändå kommit så här långt. Det har tagit oerhört mycket tid i anspråk, men är värt varenda timme.
”Det är viktigt att paragraferna blir tvingande, inte bara rekommendationer. Ingenting är klart ännu, och våra motparter har sannerligen inte lagt handskarna på hyllan.”
Lagändringarna föreslås träda i kraft den första juli nästa år. Alfons är försiktigt förhoppningsfull om att detta datum kommer att hållas, men med globala sociala medier- och streamingplattformar som motståndare är ingenting säkert. Ligger det någon seger-champagne på kylning lär den få ligga kvar tills allting är definitivt klart.
I dagarna meddelade (nu före detta) kultur- och demokratiminister Amanda Lind att en nationell strategi ska tas fram för hur kulturella och kreativa näringar ska kunna främjas de kommande tio åren. Exakt i vilken utsträckning detta initiativ är en reaktion på utredningen Återstart för kulturen kan vi bara spekulera i, men klart är att det finns en tydlig koppling. Alfons utsågs av regeringen som sakkunnig som i samarbete med andra experter och nyckelpersoner fick analysera, argumentera och lägga fram förslag på hur kulturen ska återstartas efter pandemin, och komma med övergripande mål för vad som krävs för ett starkt och oberoende kulturliv i hela Sverige.
— Vår uppdragsgivare var tydlig på två punkter, att vi inte enbart skulle landa i slutsatsen att mer pengar behövs och att vi inte skulle dra in upphovsrätten i detta. Men det var exakt vad vi gjorde och som utredningen tydligt ser som avgörande. Så vi var ganska olydiga, kan man säga, men det gav resultat. I slutändan handlar väldigt mycket om resurser, och som vi på Skap vet är upphovsrätten helt central för att generera dessa.
Det var helt enkelt så att frågan ”hur ser krisen ut som pandemin har orsakat?” var felformulerad. I stället kom utredarna fram till att krisen pågick långt innan coronaviruset drabbade världen – och att pandemin framför allt tydliggjorde problem som funnits länge.
— Arbetet började med en känsla av akut aktualitet. Vad måste vi göra? Alltså nu direkt? Men det utvecklades snart till ett fokus på långsiktighet och hållbarhet. Det som vi ständigt jobbar med, alltså. Pandemin hjälpte oss blottlägga och belysa de brister som redan fanns genom att göra dem mer akuta.
Brist på försäkringar, kunskaper och rimliga ersättningar. Kulturskapare som inte känner till sina rättigheter och beslutsfattare som inte förstår sina kulturskapare. Alfons nämner de djupaste slukhålen som utredarna identifierade. Expertrådgivarna bestämde sig för att sammanfatta de tydligaste konsekvenserna och av dem dragna lärdomarna från arton månaders pandemi, och sedan definiera vilka insatser som behövs framåt. Därefter fortskred de till att identifiera strukturella problem inom kultursektorn: de problem som inte har med pandemin att göra. Arbetssättet gav inte bara en bra överblick av situationen, utan en mer komplett helhetsbild som sträckte sig längre bak i tiden än våren 2019.
— Utredningen föreslår bland annat att pengar ska tilldelas organisationer som Skap för att vi ska kunna stötta och genomföra utbildningar om upphovsrätt. För det är någonting som vi sett tydligt under pandemin, att de som inte känt till sina rättigheter är de som i regel drabbats hårdast. Men jag ska vara ärlig och säga att vi, det vill säga Skap som förening, de facto visste detta redan. Men pandemin, och utredningen den ledde till, har varit ögonöppnare för många andra. Med vår hjälp, då.
Den moderniserade upphovsrätten, skäliga ersättningsmodeller och medvetenhet om de negativa effekterna av utköp är andra saker Skap har arbetat för i många år och dessa börjar nu lyftas oftare — även internationellt. Nu ska problematiken med utköp, det vill säga grunden i den affärsmodell som bland annat Epidemic Sound och liknande företag lever på, utredas på EU-nivå.
— Vi fick ett stort gensvar från många inom kulturlivet som var väldigt positiva till utredningen vilket är ovanligt. Men så var vi också i tät kontakt med Sveriges kulturskapare och -arbetare för att verkligen göra den här utredningen meningsfull och användbar. Den kontakten och dialogen var viktig. Liksom det faktum att vi var olydiga, då.
Under pandemin har Skap och Ametist Azordegan fortsatt att driva Din Musikbusiness, givetvis anpassat efter omständigheterna. Det blev inget stort fysiskt event på grund av pandemin, men både en talkshow, inspelad på den legendariska Soundtradestudion i Solna, samt två utdelningar av Creative Juice-stipendiet och en nystartad podcast. Din Musikbusiness har dessutom ökat sin sociala medier-närvaro och publicerar varje vecka tankar och insiderberättelser från musikbranchen.
— Så mycket har skapats under isoleringen, men det har varit svårare än någonsin att få ut materialet. Alarmerande många unga musikskapare är inte en del av branschen, och just hip hop-scenen identifierar sig ofta inte med den etablerade branschen. Åtskilliga anser att rättigheter och branschstrukturer inte angår dem. Så genom DMB har vi tillsammans med Ametist arbetat för att stötta och utbilda musikskaparna kring deras rättigheter och vad som gäller i branschen.
Alfons understryker hur viktig Ametist är som en länk mellan kunskapen som finns i branschen och den undergroundkultur som hip hopen fortfarande identifierar sig som.
”Det är otroligt viktigt men kanske viktigast av allt är att hon gör detta av kärlek till musiken och skapandet och inte för vinnings skull. Vi behöver eldsjälarna.”
— Hon har kunskapen, nätverket och en trovärdighet inom den community vi vill nå. Det är otroligt viktigt, men kanske viktigast av allt är att hon gör detta av kärlek till musiken och skapandet och inte för vinnings skull. Vi behöver eldsjälarna. Och vi på Skap ser oss förstås som tvillingsjälar med andra som jobbar så hårt för musiken!
En betongkoloss som reser sig över de nordligaste breddgraderna och samlar all världens musik och lagrar den i säkerhet för inbrott, naturkatastrofer och krig. Ett nytt lagringsformat som ska hålla i tusen år. Låter det som science fiction?
På Svalbard står Global Music Vault, där musik från hela världen och av alla genrer bevaras säkert för framtiden. Bakom initiativet står det norska bolaget Global Music Vault och International Music Council (IMC) som med sina 600 miljoner medlemmar är en nyckelspelare. Genom kommittéer runt om i världen kommer de välja ut och plocka fram musik som behöver lyftas och riskerar att gå förlorad.
— De som gör det här insamlingsarbetet är organisationer, inte bara personer, så vi har representanter för många olika musikstilar och intresseområden. Och i framtiden kommer musikbolag kommer kunna skaffa abonnemang för att deras katalog ska finnas i ”Valvet”. Men det finns anledning att vara lyhörd och inse vad detta spännande projekt faktiskt går ut på – att bevara kultur handlar inte om att lägga saker i byrån och låta dem damma igen. Kärnan i detta är att se till att musiken inte glöms bort. Vi behöver dåtiden för att skapa framtidens musik!
Själv trodde han länge att hans egen musik var säkert förvarad, men DAT-band torkar med tiden och blir oanvändbara. Och Sveriges public service-institutioner må ha gigantiska arkiv, men även där händer det att filer försvinner eller spelas över. Det har med andra ord inte funnits något riktigt säkert sätt att bevara musik för framtiden förrän nu.
— Vi samarbetar med ett mycket stort teknikbolag, än så länge hemligt, med en lösning. Ett nytt format som ska bevara media i tusen år. Det skall vara enkelt att tillgå masterfilerna för att få ut på streamingplattformar, nya samarbeten och årligt pris för att lyfta fram projektet och hylla vårt gemensamma musikarv. Dessutom kommer vi hjälpa de som inte har resurser att spela in sin musik i fattigare delar av världen att göra så och sedan bevara den.
Det finns också en klimataspekt, förstås: de senaste åren har västvärlden fokuserat på flyg- och konsumtionsskam men alltfler blir medveta om en annan energislukande syssla som vi ägnar oss åt: digital aktivitet.
— I dag går det åt ohyggliga mängder energi till att ladda upp masters och göra backups. Detta kommer inte behövas. Vi befinner oss fortfarande i uppstartsfasen, men när allt är på plats så kommer en hel del energi sparas tack vare Global Music Vault.
Drygt två år återstår på Alfons ordförandeskap och vad han sen tar sig för håller han än så länge för sig själv. Något han ser fram emot är förstås att skapa mer musik; uppdraget att komponera musiken till Dramatens uppsättning av Tintagiles död i våras blev en påminnelse om hur mycket han har saknat musikskapandet, förklarar han.
— Jag hade kunnat stanna kvar som ordförande, med spänning. Jag känner inte att jag har ett jobb utan snarare haft flera parallella jobb under dessa år, så mycket är det som har hänt. Men det finns alltid en gräns då moderna föreningar behöver gå vidare och byta ordförande.
Innan mars 2024 ska dock en hel del hinnas med. En stor fråga gäller Stim och den kollektiva förvaltningen och hur Skap kan påverka den stora och viktiga organisationen i en för upphovspersonerna gynnsam digital och innovativ riktning.
— Den kollektiva förvaltningen är en bra sak som fötts ur en god tanke. En gång i tiden saknade den konkurrens, den var i stort sett ett monopol. Det påverkade utvecklingen. Nu rör sig allt fort och kampen om vår musik och de rättigheter som alltid behöver skyddas intensifieras. Är vi inte på alerten kan det dessvärre bli så att enskilda musikskapare inte är den som går hem med vinsten hens musik inbringar.
Fler inser även att musikrättigheter är någonting att satsa på, och under senaste åren har vi sett hur massor av rättigheter köpts upp av kapitalstarka investerare som söker nya sätt att säkra sina framtida intäktsströmmar. Den trenden är viktig att ha koll på, och se till att förvaltningen utvecklas i samma takt.
— Den teknik som Skap är med och utvecklar kommer att ge upphovspersoner nya verktyg och minimera antalet mellanhänder. Till exempel ska du som upphovsperson inte behöva vänta två år på utbetalning, det är nu helt förlegat. Exempelvis New Internet Media ger säkrare registrering av upphovsrätt och gör det möjligt att få betalt direkt, och det är flera aktörer som kommer att ge sig in i matchen, det är ett som är säkert. Men det är ju bra: i samma stund din låt spelas ska pengarna in på kontot, helt enkelt.
Alfons återkommer ständigt till tekniken, nästan oavsett vilket ämne han talar om. Det är tydligt att det inte enbart handlar om intresse eller fascination. Hans insikter och intresse handlar framför allt om hur avgörande det är att inte bara acceptera eller ta del av utvecklingen – det handlar om att driva den.
— Skap har blivit en organisation som teknikbolagen kommer till, en central aktör som man vänder sig till för samarbeten, rådgivning och utveckling. Det är jag otroligt glad för. Det är genom dessa samarbeten som vi kan påverka på riktigt!