Artistavtal

 Huvuddragen i ett artistavtal är att du upplåter vissa av dina rättigheter som utövande konstnär (artist) till ett skivbolag, som därigenom får en exklusiv rätt (och skyldighet) att spela in och kommersialisera dina artistprestationer. I gengäld får du en royalty beräknad på intäkterna från försäljningen. Det är dock mycket vanligt idag att du som artist själv (eller i samarbete med en producent) har spelat in dina prestationer och därefter behöver en samarbetspart som kan distribuera och marknadsföra inspelningarna. Då kan det ofta passa bättre att ingå i ett licensavtal med ett skivbolag. Den stora skillnaden mellan artist- och licensavtal i detta sammanhang är att du i licensavtalet behåller äganderätten och således, i större utsträckning, kontrollen över prestationerna och inspelningarna. Det finns för- och nackdelar med båda upplägg som tas upp i det följande.

Skivbolaget i fråga får som regel en exklusiv rätt, vilket innebär att du inte utan vidare kan spela in och ge ut dina artistprestationer med ett annat bolag under avtalstiden. Däremot brukar artistavtalen medge en rätt för dig att ge en tredje part rätt att spela in liveuppträdanden, under förutsättning att dessa inspelningar inte kommersialiseras i konkurrens med skivbolagets egen försäljning. Det bör också finnas text som säger att du har en rätt att medverka som ”icke-featured” artist på andra artisters och musikers inspelningar, utan att du behöver be om skivbolagets godkännande.

Artistavtal är ofta uppbyggda på så sätt att du som artist åtar dig att medverka till inspelning och lansering av ett album (med tillhörande singlar och videos), men att skivbolaget därefter har s k ”optioner” (ensidiga valmöjligheter i klartext) på att spela in fler album, ofta minst två utöver det första albumet. För att undvika att binda upp dig under alltför lång tid rekommenderas du att inte gå med på att ge skivbolaget fler än två optioner, såvida skivbolaget inte erbjuder mycket goda villkor för fler optioner, såsom förhöjd royalty. Viktigt att tänka på gällande optionerna är att avtalet tydligt stadgar när skivbolaget senast ska ha meddelat dig om dess avsikt att ta upp respektive option, för att undvika en inlåsning av dina rättigheter under oskäligt lång tid. Effekten av att bolaget inte upptar en option ska vara att avtalet upphör och att du då är fri att spela in dina prestationer hos annat bolag.

Enligt traditionella artistavtal brukar skivbolagen avtala till sig äganderätten till inspelningarna av dina prestationer och exploateringsrätt av dessa gällande hela världen. Detta kan vara acceptabelt i de fall skivbolaget också bekostar hela inspelningen och har avtalsparter i viktigare territorier utanför Sverige som kan tänka sig att ge ut inspelningarna. S k ”majorbolag” har i allmänhet sådana avtalsparter eftersom de är globala bolag, men det kan vara bra att ta reda på hur mindre skivbolag har tänkt sig en internationell lansering innan du går med på en världsomspännande rättighetsupplåtelse. Se nedan angående utgivning i utlandet. Här kan tilläggas att skivbolaget ofta vill få igenom ett återinspelningsförbud avseende de låtar som spelas in med skivbolaget. Detta är acceptabelt om den tiden inte sträcker sig längre än runt fem år från utgivningen av det sista albumet med skivbolaget.

Det är viktigt att artistavtalet tydligt anger vilka skivbolagets skyldigheter är. Huvuddelarna är att ansvara för och bekosta själva inspelningen av prestationerna (producent, studio, musiker e t c) samt att stå för tillverkning (artwork och infrastruktur inför utgivningen), distribution, försäljning, marknadsföring och promotion av inspelningarna. När det gäller inspelningen bör du ha rätt att besluta om producent (eller åtminstone rådfrågas) och naturligtvis det kreativa innehållet, såsom låtval, arrangemang mm. Det är bra om artistavtalet innehåller en deadline för när inspelningsprocessen ska vara påbörjad och avslutad. Du bör självklart också ha en rätt att besluta om det konstnärliga innehållet i ”artwork” (omslag, videos, marknadsföringsmaterial). Avtalet bör också innehålla tydlig text om när utgivning senast ska ha skett, helst inte mer än sex månader efter att inspelningen är färdigställd. Avtalet bör även innehålla information om hur lanseringen går till och att du som artist ska ha rätt att rådfrågas gällande de viktigare frågorna. Det bör även finnas text om hur en eventuell utlandslansering fungerar, med deadlines för när skivbolaget ska ha gett ut (själva eller genom licensgivare) inspelningarna utanför Sverige, detta för att undvika oskäliga inlåsningseffekter.

När det gäller ersättningen så varierar naturligtvis grundroyaltysatsen beroende på hur pass etablerad du är som artist och alltså vad du kan förhandla dig till. En debutant bör dock sikta på en grundroyaltynivå på runt 10% av försäljningspriset när det gäller fysisk försäljning (beräknat på det s k ”PPD”-priset, Published Price to Dealer). När det gäller royaltyn för digital försäljning har det dessvärre utvecklats en praxis där skivbolagen tillämpar samma royaltysats som för den fysiska försäljningen, trots att försäljningsmodellen för digital försäljning ser annorlunda ut. Skivbolaget har i regel lägre kostnader vid digital försäljning såvida din royaltysats inte höjs propportionerligt och får skivbolaget i förhållande till dig som artist alltså en större andel av försäljningen utan att det finns objektiva skäl för detta. Inom ramen för förhandlingen bör du kräva att få se räkneexempel gällande din royalty på fysisk och digital försäljning, så att du själv kan jämföra och påvisa eventuella skillnader. Om skivbolaget ändå insisterar på samma royaltysats, rekommenderas du att få till en avtalsskrivning som säger att du åtminstone ska få en royalty intäktsmodellmässigt motsvarar royaltyn för den fysiska försäljningen. Vidare bör du se till att avtalet innehåller en s k ”royaltystege”, det vill säga att grundroyaltyn ökar om dina inspelningar säljer (eller i digitalfallet, nerladdas och/eller streamas) över ett visst antal exemplar – både gällande album och singlar (exempelvis över guld och platina) och denna bör även gälla utlandsförsäljning. Album nummer två (om det nu blir ett sådant) ska även ger en ökad grundroyaltysats och stege. Oftast tillämpas en reducerad royaltysats för utlandsförsäljning, beroende på att skivbolaget ofta har mindre intäkter för utlandsförsäljningen. Det bör även finnas tydig text om din royaltyandel för intäkter från exempelvis synkroniseringslicenser (film, TV, reklam), där skivbolagets intäkt typiskt sett är av klumpsummekaraktär. Du bör sikta på att få 50% av nettointäkten.

Det är inte ovanligt att skivbolaget kräver ett avdrag för det fall bolaget genomför större marknadsföringskampanjer, särskilt om det är TV-reklam. Helst ska du inte gå med på detta men om det är större kampanjer kan det vara motiverat, men då bör du ha en rätt att på förhand godkänna avdraget och innehållet i själva reklamkampanjen.

Du bör även ha en rätt till ett royaltyförskott, d v s förskott på den royalty som försäljningarna av inspelningarna kommer att generera. Royaltyförskottet ska vara avräkningsbart men du ska inte vara återbetalningsskyldig för det fall den faktiska royaltyn inte når upp till förskottsbeloppet.

Det är inte ovanligt att skivbolag även vill ha en rätt att använda ditt namn för försäljning av s k ”merchandise”,  d v s kläder och andra konsumentvaror som har en bild på dig som artist eller artwork förknippat med dig. Här kan rekommenderas att skivbolaget får en sådan rätt men att den inte är exklusiv och att merchandise-avtal som bolaget vill ingå ska godkännas av dig på förhand. Du bör ha rätt till minst 50% av nettointäkterna och en rätt att på egen hand sluta merchandise-avtal, varvid skivbolaget kan ges en viss andel av intäkterna.

Om du är en artist som spelar live kan det vara bra att ha med möjlighet till live-stöd i avtalet. Live-spelningar är ju skivförsäljningsgenererande och alltså till skivbolagets fördel och därför bör skivbolaget kunna medge en viss andel (50% är skäligt) av live-stödet som icke-avräkningsbart och resten som avräkningsbart royaltyförskott.

När det gäller redovisning och utbetalning av royaltyn bör detta ske halvårsvis, med en rätt för dig att granska räkenskaperna med hjälp av en auktoriserad revisor. Och i det fall det skulle visa sig att skivbolaget underredovisat till dig ska bolaget stå för revisionskostnaderna.

Slutligen kan nämnas att i det fall du som artist (och kanske producent) väljer att ingå licensavtal istället för ett traditionellt artistavtal du bör tänka på följande. Utöver de skillnader som påpekats inledningsvis innebär licensavtalet vanligen att du förutom själva inspelningen även ska leverera artwork och videos. Skivbolaget agerar alltså endast som distributör och marknadsförare i detta fall. Det är vanligt att skivbolaget utbetalar ett större royaltyförskottsbelopp, som täcker inspelnings- och artwork-kostnader. Videos bör skivbolaget helt stå kostnaden för eller åtminstone en större andel, eftersom videos ju är en renodlad marknadsföringsåtgärd. Royaltysatsen i licensavtal brukar ligga på 20-30%, återigen beroende på din status som artist/producent, men självklart också beroende på produktionskostnaderna. Artist- och vanligtvis även producentroyaltyn är inkluderad i denna licensroyalty. I övrigt gäller de flesta rekommendationer som angetts ovan.