Rättigheter, skyldigheter och branschavtal kan ofta vara snåriga och svårbegripliga. Skaps juridiska rådgivare Jakob Hvistendahl har sammanställt en guide till bättre avtal för dig som upphovsperson.

Allmänt

I princip alla avtalsvillkor är förhandlingsbara. Nöj dig inte om motparten säger att något är ”branschstandard”. När du får ett avtalsutkast, be om betänketid och fråga någon du känner om råd. Kolla med vägledande branschavtal, särskilt MFA (Musikförlagsavtalet) och BVA (Beställningsverksavtalet) – där finns villkor som du minst bör få med. Fråga Skap om råd!

I samtal med motparten, be denne alltid att tydligt förklara avtalets och specifika villkors innebörd. Var inte rädd för att be om konkreta räkneexempel avseende royalty och andra ekonomiska frågor som du känner dig osäker på. Kom ihåg att en bestämmelse aldrig kan vara för tydlig.

Avtalsparten

Fråga dig en och två gånger om du gör rätt i att ingå avtal med just denna part, särskilt om det är ett omfattande avtal som gäller under lång tid. Finns andra parter som du tror skulle göra ett bättre jobb med dina verk? Är motparten entusiastisk och har handlingskraft? Är de ekonomiska villkoren bra jämfört med andra parter? Hur ser det internationella kontaktnätet ut? Hur känns personkemin?

Motpartens skyldigheter

Det är viktigt att avtalet säger vad din motpart har för skyldigheter rent konkret, särskilt när det gäller förlagsavtal. Vad vill och förväntar du dig att motparten ska göra för dig och dina verk? Det bör minst stå något om att motparten ska aktivt arbeta för dig och dina verk (gäller särskilt förlagsavtal – se MFA för inspiration). Be motparten beskriva för dig vad de ska göra och nöj dig inte med att de hänvisar till branschpraxis eller dylikt. Exempelvis bör ett förlag aktivt bearbeta reklambolag, skivbolag, filmbolag etc samt sitt övriga nätverk.

Om du är intresserad av s k co-writes, bör det stå något om detta och att de kan tillhandahålla respengar för att du ska kunna göra co-writes på annan ort.

Något av det viktigaste att tänka på i detta sammanhang är villkoren kring motpartens utgivningsplikt. Det måste finnas bestämmelser som reglerar inom vilken tid förlaget/motparten ska ha gett ut dina verk och vad som sker om de inte gör det i tid. Se MFA som referens. Vanliga konsekvenser är att verken går tillbaka till dig och ibland att det anses vara avtalsbrott och att du då kan häva avtalet.

En annan mycket viktig punkt handlar om motpartens informationsplikt (återigen, se MFA som referens). Detta innebär att de har en skyldighet att regelbundet informera dig om vad de gjort för att främja dina verk, samt vad de avser göra framåt i tiden. Innan avtal skrivs under rekommenderar jag även att du ber motparten presentera en aktivitetsplan för vad de avser göra under det närmsta året för att främja dina verk. Be gärna också om någon slags ekonomisk prognos angående dina verk.

Royaltyförskott

Detta gäller främst förlagsavtal. Royaltyförskott är något som nästan aldrig finns med i det första avtalsutkastet som mot motparten presenterar för kompositören. Men det går ofta att förhandla sig till ett förskott – jag har varit med om att få till förskott på belopp om allt mellan 10 000 kronor och 1 500 000 kronor. Det är viktigt att tänka på att förskott är bra av två skäl: dels naturligtvis att kompositören får betalt på förhand, dels att förlaget får ytterligare ett viktigt incitament att arbeta stenhårt för kompositörens verk.

Det brukar också vara möjligt att få till en bestämmelse som säger att kompositören har rätt till ytterligare förskott om det syns i ”pipeline” att pengar är på väg in från exempelvis Stim.

Avtalstid

Det är väldigt viktigt att titta på vilka tidsperioder som föreslås i avtalsutkastet. Detta gäller särskilt förlagsavtal, men tidsbestämmelser är viktiga att se över oavsett avtalstyp. Exempelvis är det absolut inte standard att förlagets rätt ska gälla life of copyright (d v s under hela tiden som verket är skyddat enligt lag). Ibland kan förlag gå med på 15 års exploateringstid. När det gäller generalavtal så är det inte ovanligt att förlagets exklusivitet gäller dig som kompositör under tre år från avtalets undertecknande (d v s att alla verk du skriver under den tiden faller under förlagsavtalet).

Territorium

Det är heller inte självklart att förlag ska ha rätt att exploatera verk worldwide, utan detta får förhandlas från fall till fall. Be motparten att klargöra hur man har tänkt jobba med dina verk utanför Sverige om de insisterar på att ha rättigheterna för hela världen. Har motparten bra samarbetspartners och/eller nätverk utanför Sverige?

Granskning av redovisning

Det är viktigt att du får en rätt att granska motpartens ekonomiska redovisning och att denna rätt gäller under tiden från att du får redovisningen och fem år framåt. Dessutom bör du ha en rätt att kräva att motparten ska betala för din granskning i det fall det visar sig att de redovisat fel belopp till din nackdel. Se MFA.

Beställningsverksavtalet (BVA)

Det kan vara viktigt att tänka på vilken part som är ansvarig för att ta fram en inspelning/produktion av beställningsverket – vem som bekostar och sedan vem som äger inspelningen. När det gäller beställningsverk är det också av stor vikt att klart formulera bestämmelser kring framförandetid och exklusivitet.

Det finns en formulering som jag stött på flera gånger och som jag vill varna för. Det gäller nyttjanderätt av verk som beställs för användning i tv-produktioner. Här vill motparten ofta att de ska ha rätt att nyttja det ”i alla medier och i all framtid i hela världen”, vilket naturligtvis är oacceptabelt om du inte får en ersättning i motprestation som står i proportion till en sådan nyttjanderätt. Se till att noggrant reglera motpartens nyttjanderätt (detta gäller förstås alla avtal du ingår!) i tid, medium och rum.