Riktlinjer för dig som skapar filmmusik

SKAP har tagit fram nya riktlinjer för dig som beställning skriver film- och tv-musik (även spel-, kort-, dokumentärfilm). Riktlinjerna ska fungera som ett konkret stöd i samband med förhandling gentemot de som beställt musiken. Tanken med riktlinjerna är också att bidra till att skapa skäliga och välbalanserade branschvillkor. 

Vad innehåller riktlinjerna som SKAP tagit fram?
- Riktlinjerna anger vad ett avtal om beställning av filmmusik bör innehålla, exempelvis hur du bestämmer ersättningsnivå. Tanken med riktlinjerna är att ge musikskapare ett så stort avtalsmässigt handlingsutrymme som möjligt. 

Måste beställare och kompositörer följa vad som står i riktlinjerna?
- Nej. Riktlinjerna fungerar som en icke-bindande vägledning. Informationen ska tjäna som en referenspunkt som upphovspersonen kan vända sig till för att se till att hen inte hamnar fel i sin arvodesberäkning. Det är alltså upp till varje enskild medlem att individuellt förhandla sina avtalsvillkor, och de kan naturligtvis skilja sig från de här riktlinjerna.

Kan SKAP-medlemmar få hjälp med kontkret förhandling?
- Ja som SKAP-medlem har man rätt till konstnadsfri juridisk rådgivning och föreningen hjälper även övriga musikskapare genom till exempel kostnadsfria workshops. Riktlinjerna är till för alla musikskapare.

Vad gör man om man tycker att något i riktlinjerna är svåra att förstå?
- Då ska man kontakta SKAP:s kansli på juridik [at] skap.se och ställa sina frågor!

Kan en ladda ner riktlinjerna?
Ja inga problem! Längst ner på sidan hittar du alla riktlinjer i en nedladdningsbar pdf.

FÖR DIG SOM GÖR MUSIK TILL FILM 
– så förhandlar du om arvoden och rättigheter 
 
ÖVERSIKT:
 
 
 
 
 

FÖR DIG SOM GÖR MUSIK TILL FILM 
– så förhandlar du om arvoden och rättigheter 

 
Det här är tre grundläggande frågor som de flesta ställer sig när de förhandlar fram ett avtal med en uppdragsgivare. Ofta finns rekommendationer, men det är samtidigt viktigt att understryka att det i slutänden är upp till varje upphovsperson att själv förhandla villkoren.
 
Det betyder att mängder av avtal avviker från rekommendationerna. Den som har uppdragsgivare i olika branscher vet också att förutsättningarna kan vara väldigt skiftande. Dessutom kan villkoren förändras snabbt. Digitaliseringen har drastiskt förändrat värdekedjan i många branscher, inte minst i musikbranschen. 
 
Det är med andra ord inte enkelt att ge enkla och generella svar på de tre grundläggande frågorna, men i den här sammanställningen visar vi vad SKAP:s medlemmar har för erfarenheter och vad SKAP kan göra för att hjälpa medlemmar att nå så rättvisa villkor som möjligt. 
 
Det är förstås bra att ha kunskaper om de generella villkoren i filmbranschen, inte minst för att förstå sammanhang och kunna jämföra situationen med andra aktörer i branschen. Ett utmärkande drag inom svensk filmindustri är till exempel att spelfilmer sällan går med vinst. En annan tydlig observation är att den som skrivit filmmusiken ofta har en relativt fördelaktig position jämfört med många andra med royaltyanspråk som är inblandade i produktionen. 
HUR FÖRHANDLAR JAG
Det är du som upphovsperson och beställaren som skriver avtalet och ansvarar för att avtalets villkor uppfylls. Men det är inte ovanligt att flera andra parter är inblandade i avtalsprocessen. Vid till exempel reklamfilmsproduktion anlitar beställaren ofta ett produktionsbolag som i sin tur anlitar upphovspersoner via flera mellanhänder. Det understryker vikten av att veta vad totalbudgeten för musiken är och vad mellanhänder eventuellt kräver av upphovspersoner i form av form av anspråk på förlagsandel. 
 
Definiera vilken typ av film som uppdraget gäller:  spelfilm, dokumentärfilm, kortfilm, TV-serie, reklamfilm etc. 
 
Att tänka på: 
• TV-serie: hur många avsnitt och avsnittets längd
• Vinjett och signatur: intro, outro, bumper, breaker?
• Regissör
• Vid reklamfilm: produkt och tillverkare?
• Tema, handling
• Filmens totala längd
• Mediekanaler: var visas filmen, hur ska den lanseras? 
 
Var så detaljerad som möjligt i beskrivningen av uppdraget:
a) Musiken/verket, som ger upphovsrätt. 
- arrangemang
- total längd i antal minuter att leverera, att jämföra med filmens/avsnittets totala längd
- soundtrack
- main / intro /end title theme
- score
- ljudeffekter
- en beskrivning av den genre, stil, stämning, känsla som förväntas förmedlas av musiken,
gärna ihopkopplat till Filmens olika scener (förslagsvis i en bilaga till avtalet)
- partitur eller motsvarande
 
b) Inspelningen, som även fler närstående rättigheter
- framförande
- andra musikers framförande
- produktion
- mixning
- mastring
- detaljerad teknisk specifikation
 
c) Övriga delar av uppdraget / leveransen
- ljudläggning
- musikläggning: beställaren anlitar ofta även en ”music editor” med helhetsansvar för all musik. Därför är det viktigt att klargöra musikläggarens roll innan man skriver avtalet, hur rollen påverkar budgeten för musiken etc. 
- press- och marknadsföringsaktiviteter: bestäm på förhand i vilken omfattning du förväntas medverka i aktiviteter som ska vara ersättningsgrundande
- ”music cue sheets” inklusive nödvändig information för STIM/NCB/SAMI/IFPI
 
Skapa ett tydligt leveransschema för avstämning av ”skisser” fram till slutlig leverans (”Delivery Schedule”), med rimliga deadlines för att hinna med justeringar. Se även till att lägga till bestämmelser som ger rätt till ytterligare ersättning om nya önskemål innebär mer arbetstid än vad som är skäligt utifrån vad som avtalats. 
 
Låt beställaren utse en person som du kan stå i löpande kontakt med fram till slutgiltigt godkännande. 
Avtalstiden är tiden som upphovspersonen är ”bunden” till projektet. Den sträcker sig från avtalets undertecknande till godkänd slutleverans. 
Utgångspunkten är alltid att du äger upphovsrätten till musiken och rättigheterna till inspelningen och upplåter rättigheterna som enligt den så kallade ”grundupplåtelsen” krävs för användandet till filmen. Upplåtelsen ska vara anpassad och begränsad till de distributionskanaler och länder/marknader där beställaren tänker visa filmen.  
 
Ett användande utöver ”grundupplåtelsen” får inte ske utan ditt godkännande och ska ge ytterligare ersättning. Efter en godkänd slutleverans har beställaren heller inte rätt att ändra i musiken utan ditt godkännande, beställaren får till exempel inte skapa nya kortare eller längre versioner av musiken utan ditt medgivande.
 
Användandet som vanligtvis överlåts till beställaren via grundupplåtelsen:
- synkronisering av inspelningen till filmen/trailer och annat marknadsföringsmaterial kopplat till filmen. 
- visning av filmen inklusive uruppförande/premiärvisning och efterföljande visningar på biograf, festival eller motsvarande i territoriet 
- distribution av filmen – fysiskt (dvd, bluray etc) och digitalt (tablå-TV-sändning, simulcast, catch-up-streaming (”play”-tjänster) och VOD- video on demand. 
- vidareupplåtelse till tredjepart av rättigheter som för kommersiell exploatering av filmen
 
All annan användning kräver en ny överenskommelse och ytterligare ersättning, exempelvis:
- uppföljare t (sequel, prequel)
- re-make eller ”spinoff” 
- ytterligare säsong(-er) 
- reklamfilm – reklam för andra produkter än produkten i grundupplåtelsen, samt vid
förlängning av rättighetsperioder och användning på nya marknader. 
- kommersiella biprodukter – ”merchandise” som inte utgör marknadsföring av filmen
och genererar direkta intäkter, exempelvis dataspel. 
- fristående exploatering av inspelningen, till exempel soundtrack. 
 
I vissa fall kan det vara förmånligt för dig att redan vid avtalsskrivandet ge beställaren en option på att använda musiken utöver grundupplåtelsen, men då mot en skälig ersättning och eventuella ”bonusar”. Det gäller särskilt när filmen bedöms ha en kommersiell potential.
 
Stim/NCB-rättigheter
Upplåtelsen till verket ska alltid ta hänsyn till ditt avtal med Stim/NCB.  Rent juridiskt innebär det att du upplåter synkroniseringsrättigheten till beställaren i avtalet. Det är med andra ord den enda rättigheten som du ska ta betalt för direkt av beställaren i samband med avtalsskrivningen. Övriga upplåtelser av rättigheter med betalningsströmmar går till dig via Stim/NCB.  Det är alltså viktigt att göra en korrekt anmälan till Stim/NCB för att säkerställa din rätta ersättning. Beställaren, som kan bäst kan bedöma användandet, bör göra anmälan efter underlag från dig. Begär ut en kopia på anmälan! Är du bunden av ett förlagsavtal är det viktigt att du kontrollerar vad avtalet säger om denna typ av uppdrag. 
 
SAMI/IFPI-rättigheter 
Upplåtelsen av inspelningen ska även ta hänsyn till din rätt till eventuell ersättning från SAMI/IFPI, som kan uppkomma vid ett separat användande från filmen, till exempel utgivning av ett soundtrack. När avtalet skrivs med beställaren är det upp till dig att avgöra om rättigheterna till inspelningen, som ingår i grundupplåtelsen (inklusive synkroniseringsrätten), också ska överlåtas till beställaren.  
Väljer du att behålla rättigheterna till inspelningen är det viktigt att du anmäler detta till IFPI, som förvaltar inkasseringen av intäkterna från framförandet av inspelningen, separat från filmen. Inspelningen bör även SAMI-registreras så att inblandade musiker får ersättning vid eventuell kommersiell exploatering.
 
”Buy-out”– en amerikansk branschpraxis 
Amerikanska uttrycket ”buy-out” förekommer i en hel del avtal på filmområdet, men har ingen allmängiltig definition. Innehållet måste bedömas från fall till fall. Betrakta uttrycket som en varningsklocka och gå inte vidare med en buy-out utan att först undersöka exakt vad det innebär och vilken ersättning som beställaren erbjuder.
Den vanligast tolkningen av en buy-out är att att du mot en engångssumma förelås överlåta samtliga rättigheter till beställaren, att fritt använda i alla medier över hela världen för all framtid. Den är inte bara knutet till filmen, uppföljare etc.  I praktiken omfattas all typ av användning utanför grundupplåtelsen. I de fallen behåller du ändå, via Stim/NCB, en ersättnings- och inkasseringsrätt för alla framföranden och mekanisering (kopior) som Stim/NCB eller motsvarande utländskt systersällskap sköter. 
 
I många länder och marknader finns inte samma rätt till ersättning för framföranden/kopiering som i Sverige. Därför är det extra viktigt att du stämmer av med Stim/NCB för att få veta hur rättigheter och intäktsflödet kan se ut vid en utlandslansering. I USA är buy-out branschpraxis, och det är ofta svårt att sätta sig upp mot de stora beställarnas krav. Du bli istället hänvisad till att försöka förhandla upp ett så högt ersättningsbeloppet som möjligt och begära en kompensation för ersättningsbortfall.
 
I USA sker regelmässigt även buy-outs av framföranderättigheterna, visning av filmen på bio, i streamingtjänster som Netflix etc.  Till exempel erbjöds en SKAP-medlem för en USA-producerad spelfilm dels ett belopp om ungefär 500 000 kr för själva uppdraget inklusive kostnader, dels en engångssumma om ungefär 400 000 kr för buy-out av alla Stim/NCB-rättigheterna för visning i USA via Netflix. 
 
Det är inte heller ovanligt att beställaren begär en ”förlagsandel” av musiken, men det bör du som regel inte gå med på, om inte beställaren samtidigt åtar sig att arbeta som ett ”riktigt” förlag och/eller erbjuder en så hög ersättning för rättigheterna att det kan anses motiverat. 
Det är i princip branschpraxis att beställaren också begär ”masterrättigheterna”, och inte sällan kan den totala ersättningens storlek också anses motivera detta. Men det är samtidigt viktigt att tänka på att en överlåtelse av de rättigheterna inte är er något som sker ”automatiskt” bara för att beställaren är ”producent”. Du måste alltså göra en helhetsbedömning av överenskommelsen för att också kunna bedöma rimligheten i en eventuell total överlåtelse av ”ägandet av mastern”.
 
Rättighetstid och utgivningsplikt
Om övriga villkor är acceptabla för dig, är det rimligt att beställarens användanderätt gäller så länge filmen exploateras, undantaget reklamfilm. Vid reklamfilm ska rätten gälla under en begränsad tidsperiod, knuten till den aktuella reklamkampanjen. 
Beställaren åtar sig att göra filmen tillgänglig för allmänheten inom skälig tid från leverans av musiken. ”Skälig tid” kan till exempel vara 5-10 år. Om filmen inte blir tillgänglig under den tiden ska du ha en rätt att häva avtalet och återfå samtliga rättigheter i musiken samt behålla ersättningen. Det är till exempel inte ovanligt att upphovspersoner vägrar att göra nyinspelningar av filmmusiken en viss tid efter premiärvisningen.
 
Länder och marknader 
Marknaden (territoriet) bör begränsas till länder där beställaren planerar att visa filmen.
För spel-, dokumentär- och kortfilm brukar beställaren oftast kräva världsrättigheter, vilket är rimligt förutsatt att det även återspeglas i ersättningen. Det gäller särskilt synkroniseringsersättningen, som bör vara rörlig i förhållande till marknaderna där filmen visas. Användandet av reklamfilm bör alltid begränsas till de marknader där produkten eller tjänsten lanseras. Vill beställaren utöka antalet marknader för visning bör du ha ytterligare ersättning. 
 
Den ideella delen av upphovsrätten gäller oavsett vad som avtalas, men det är alltid bra att klargöra just dessa rättigheter i avtalet med beställaren. Utanför Sverige åtnjuter den ideella rätten inte samma skydd som enligt svensk lag. Ofta vill utländska beställare att du avsäger sig sin ideella rätt, vilket du om inte bör gå med på utan rimlig anledning.  Enlighet branschpraxis ska du till exempel namnges i samband med allt nyttjande. Men eftersom branschpraxis varierar mellan filmgenrer, är det säkrast att i avtalet förtydliga exakt hur namngivningen i lanseringen ska se ut. Det är naturligtvis särskilt viktigt i större internationella filmprojekt. På samma sätt ska du även ha en rätt att välja att inte ha med ditt namn. I den ideella rätten ingår även rätten att motsätta sig användning av musiken i sammanhang som upplevs som kränkande för dig.
SKAP:s medlemsenkäter uppvisar stora skillnader i ersättningen för musik till film, både mellan medlemmar och uppdrag. Det finns heller ingen praxis för hur ersättningarna beräknas. SKAP:s rekommendationer och riktlinjer bygger därför på konkreta exempel från medlemmar, med det viktigaste rådet att alltid göra en helhetsbedömning av ett filmprojekt och inte tillämpa en ”fast tariff” för alla situationer. 
För att underlätta i förhandlingar har SKAP skapat en grundmodell för att beräkna ersättningen, som tar hänsyn till de viktigaste parametrarna. 
Dessutom har vi sammanställt hur den prestationsbaserade – ”rörliga” – ersättningen från upphovsrättssällskapen ser ut i dag.
 
1. Låt alltid beställaren, så konkret som möjligt, presentera vad som efterfrågas inom uppdraget och föreslå den ersättning som du ska ta ställning till. 
2. Utgå alltid ifrån att ersättningsförslaget är förhandlingsbart och lågt tilltaget.
3. Fråga efter faktaunderlag som lansering, budget och ersättningsnivåer i liknande projekt.  
4. Bryt ner förslaget i utförande (arvode och kostnader) och rättighetsersättning. 
5. Spalta upp posterna i dessa två delar, så detaljerat som möjligt för att lättare kunna argumentera för sin sak. (Det förenklar även processen vid framtida uppdrag.)
6. Vanligtvis kan ersättningen delas upp i följande poster:
 
1) utförandet av uppdraget
a. arvode för nedlagd tid
b. externa kostnader
c. interna kostnader
 
2) rättighetsupplåtelsen i verket och inspelningen
a. fast/rörlig ersättning för rättighetsupplåtelsen (primär rättighetsersättning)
b. rörlig ersättning från rättighetssällskap för rättighetsupplåtelsen (sekundär
rättighetsersättning)
 
Ersättningen för utförandet av uppdraget
Ersättningen för att genomföra uppdraget består av två huvuddelar: arvodet för nedlagd tid och kostnader, externa och interna. Ersättning för att genomföra uppdraget ska alltså skiljas från rättighetsupplåtelsen.
 
Exempel på vad som typiskt inkluderas i de två huvuddelarna:
a) arvode för nedlagd tid
- research
- inspirationstid
- sketchande – skisser / mock-ups
- komponerande
- skapande av noter, partitur (eventuellt extern kostnad)
- repetition
- framförande
- inspelning
- mixning
- mastring
- ljudläggning
- tidsåtgång för organisering av externa parters medverkan i Musikleveransen
- närvaro vid marknadsföring/promotion, festivaler o dyl
- tillägg för osedvanlig tidspress (tajt deadline), vilket tvingar UP att arbeta på obekväm arbetstid
- tidsåtgång för genomläsning av avtal och juridisk rådgivning
 
b) externa kostnader
- externa musiker, artister, orkester, co-producenter (se till att skriva avtal som reglerar framförande-/producenträttigheterna för deras insatser)
- klarering av eventuella samples – se till att skriftligen klarera förlags- och masterrättigheterna
- inhyrd personal
- hyra av extern studio
- instrumenthyra
- kostnader för resor, logi och traktamente
- juridisk / ekonomisk rådgivning
- andra externa kostnader genererade av uppdraget
 
c) interna kostnader (”overhead-kostnader”)
- andel av kostnader för inköp av utrustning för uppdraget
- skälig andel av hyra och slitage av studio, instrument, mjukvara
- skälig andel av försäkring/-ar
- skälig andel av nedlagd tid för företagsadministration / ekonomi / redovisningskonsult
- pension och semesterersättning
 
Att tänka på: Timersättning mer ett riktmärke än rekommendation!
Timersättning är en utgångspunkt i förhandlingarna som bör hållas isär från rättighetsupplåtelsen i arvodet. Men eftersom förutsättningarna varierar så pass mycket är det bra att betrakta ersättningen per nedlagd timme snarare än ett rekommenderat belopp. Kortare uppdrag bör ge bättre ersättning per nedlagd timme än längre uppdrag. Ett uppdrag som tar flera månader kan jämföras med en månadslön.
 
Rättighetsupplåtelsen i avtalet – två delar
Rättighetsupplåtelsen består i två ersättningsdelar: primär och sekundär.
Den primära är en fast del i avtalet medan den sekundära är rörlig och kommer från musik som används i olika medier, mekaniseras (cd, dvd, downloads etc) och vid framföranden (royalty). Den sekundära ersättningen förmedlas via Stim/NCB (musiken/verket) och SAMI/IFPI (inspelningen).
 
a) primär rättighetsersättning – fast/rörlig ersättning som kommer från beställaren
 
Den fasta delen i ersättningen som beställaren betalar för rättigheten till musiken, utöver arvode och kostnader, ska motsvara det ekonomiska värdet av rätten att använda musiken enligt avtalet. Typfallet är synkroniseringsrätten och rättigheterna i ”grundupplåtelsen”.
Beställaren inkluderar oftast den fasta delen – primära – i sitt förslag, men det är ändå bra att bryta ner ersättningen i delar för att ge parterna en mer detaljerad överblick.
De stora skillnaderna i förutsättningar gör det omöjligt att ange hur stor andel av totala ersättningen som den fasta delen bör vara. Men en tumregel är: ju mer långtgående avtalet är, desto större fast andel.
 
Allt nyttjande som går utöver grundupplåtelsen bör ge ytterligare ersättning.
Om du till exempel anser att beloppet som ”erbjuds” som lågt kan det ”kompenseras” genom att begränsa upplåtelsen, du kan till exempel behålla äganderätten till själva inspelningen.
 
Den fasta delen i avtalet som rör musiken till filmen:
Synkronisering av filmmusiken, samt med trailer och annat marknadsföringsmaterial kopplat till filmen. Övrig exploatering ersätts genom Stim/NCB.
 
Vanligtvis vill beställaren att ”synkroniseringsavgiften sätts till noll”, eller ingår det totala ersättningsbeloppet. Men det är ofördelaktigt för dig och felaktigt på flera sätt.
Enligt avtal med Stim/NCB och NCB:s riktlinjer om synkroniseringsersättningen gäller:
 
Synkersättning – den fasta delen av avgiften
Huvudregeln är att du förhandlar direkt med beställaren om den fasta delen för synkroniseringsrättigheten, som en del av den totala ersättningen. Ersättningen ökar med antalet marknader, mediefönster och längden på exploateringsperiod/licensperiod. Det går alltid att låta NCB inkassera den fasta delen för synkersättning från beställaren, trots att du själv skött förhandlingen.
 
Svensk långfilm är undantagen direktförhandling, i stället gäller en fast NCB-tariff gäller som inkasseras av NCB.
Exempel från Stim/NCB (2017)
Synkersättning Verk 1 – svensk långfilm med 60 min musik:
- Norden: 25 kr/sek - 90 000 kr i synkavgift
- Europa (inkl. Norden) 37:50 kr/sek - 135 000 kr i synkavgift
- Världen (inkl. Norden, Europa) 75 kr/sek - 270 000 kr i synkavgift
 
Med tanke på att den kan bli stora belopp i slutänden är SKAP:s råd är att alltid ta med synkersättningen vid beräkningen av den fasta delen och rådgöra med NCB om ett lämpligt belopp. Oavsett överenskommelse är det mycket viktigt att verket anmäls till NCB, allt för att säkerställa att ersättningen för allt användande av musiken. Beställaren, som också är den som överblickar det kommersiella användandet, bör göra anmälan.
 
Varje gång musiken synkroniseras med bild utöver ”grundupplåtelsen”, ska en ny synkersättning betalas ut eftersom det anses vara ett nytt användande.
 
Synkersättning 2 – en rörliga till fast avgift
Distributören som anlitas av beställaren för att sälja och hyra ut fysiska exemplar av filmen (till exempel DVD/Bluray) betalar också en rörlig synkroniseringsavgift till NCB. Den fastställdes 2017 till 2,8% av filmens nettointäkter.
 
Den fasta delen i avtalet som rör inspelningen:
- synkronisering av inspelningen till filmen/trailer och annat marknadsföringsmaterial kopplat till filmen.
- visning av filmen inklusive uruppförande/premiärvisning och efterföljande visningar på biograf, festival eller motsvarande i territoriet
- distribution av filmen – fysiskt (dvd, bluray etc) och digitalt (tablå-TV-sändning, simulcast, catch- up-streaming (”play”-tjänster) och VOD- video on demand.
- vidareupplåtelse av rättigheter till tredjepart för kommersiell exploatering av filmen.
 
Den fasta ersättningen för rättigheterna till inspelningen ska beställaren betala direkt, utöver arvodet för tid och kostnader. Vanligtvis ingår i ersättningen i totalbeloppet och beställaren särredovisar sällan vilka rättigheterna som omfattas. Men som tidigare nämnts rekommenderar SKAP att du skiljer ut ersättningsdelarna i avtalet för att lättare kunna argumentera för ytterligare ersättning om beställaren vill ha utökade rättigheter till inspelningen.
 
b) sekundär rättighetsersättning - rörlig ersättning från beställaren och andra kommersiella aktörer som förmedlas till dig via rättighetssällskapen.
 
Hur mycket den rörliga delen genererar går inte att förutse eftersom ersättningen styrs av i vilken utsträckning och i vilka mediekanaler filmen exploateras, om en film till exempel blir en världssuccé eller bara når en begränsad publik.
 
Dessutom har de olika marknaderna och länderna stor betydelse. I många länder ges ingen sekundär rättighetsersättning. På sådana marknader får endast beställaren ersättning, och du blir utan. Det är alltså viktigt att tänka på när du förhandlar om den fasta delen, den primära rättighetsersättningen.
 
Viktigast är att avtalet slår fast att du har ensamrätt till ersättningen som musiken generar. Avtalet ska också innehålla en skyldighet för beställaren att anmäla samtliga uppgifter om användandet till rättighetssällskapen samt informera alla samarbetspartners som exploaterar filmen kommersiellt. Viktigt att notera är att ersättningen även innefattar ett separat användande av musiken till filmen.
 
Musiken/verket – behåll rätten till den rörliga delen
Överlåt aldrig den rörliga delen – den sekundära rättighetsersättningen - till beställaren. Huvudregeln är att du ensam inkasserar intäkterna på en global marknad. Det gäller oavsett beställare eller en mellanhand som till exempel produktionsbolag som kräver en förlagsandel.
 
Ersättningarna för musiken följer samma förutsättningar som vid inspelning. För annan användning gäller enligt grundupplåtelsen (2017):
Vid visning på biograf betalar beställaren kopieringsersättning till NCB om 16 öre/sek/filmkopia. Biografen betalar en avgift till Stim baserat på biljettintäkterna.
”Traditionella” TV-kanaler som SVT, TV4, Kanal 5 och nyare ”digitala TV-/filmaktörer” som Netflix, Apple, SF Anytime har avtal med både Stim och NCB som reglerar betalning för offentligt framförande (i vissa fall även kopiering) av Verk som ingår i Film.
I vissa länder/marknader har Stim/NCB svårt att kontrollera användningen av musik. Därför är det en bra idé, särskilt för den som gör internationell filmmusik, att ingå avtal med en aktör (förlag) som specialiserar sig på den typen av inkassering.
 
Inspelning – ersättningar utöver avtalet
Upphovsperson är ofta även artisten och producent, vilket även ger en rätt till en rörlig ersättning som inspelningen generar. Den rörliga delen betalas som regel inte när filmen visas på biograf eller i traditionella och digitala film- och TV-kanaler. Beställaren förutsätts ha betalat för den sekundära ersättningen i samband med grundupplåtelsen.
 
När inspelningen används på ett sätt som ligger utanför grundupplåtelsen är huvudregeln att ingå separata avtal med ersättningsnivåer. Ett soundtrack är typiskt exempel på en separat exploatering via streamingstjänster som Spotify. Du erhåller då en vanlig ersättning för utgivning på soundtrack via Stim/NCB.
 
Om du väljer att behålla äganderätten till inspelningen på ett soundtrack är det rimligt att beställaren erhåller en skälig royalty. Omvänt bör du ha en rätt till royalty om beställaren har äganderätten tillsoundtracket. Den som behåller äganderätten till inspelningen bör alltså också anmäla det till IFPI och SAMI, som inkasserar ersättning för närstående rättigheter.
 
När grundmodellen används är det viktigt att ta hänsyn till en rad olika faktorer som påverkar hur ersättning som helhet bestäms:
 
- Filmgenre: spelfilm, TV-serie, reklamfilm et. Ersättningspraxis växlar mellan genrer. Till exempel betingar musik till reklamfilm ofta högre ersättning än musik till en smal dokumentärfilm
- Filmens och inblandade aktörers profil och status
- värdet för upphovspersonen av potentiellt stor spridning av Musikleveransen och UP:s namn/varumärke
- beställaren: ideellt, oberoende bolag, svenskt eller internationellt etablerat bolag etc. 
- uppdragets omfattning
- musikens komplexitet
- musikens betydelse i Filmen
- Filmens budget
- graden av konstnärlig frihet
- individuella förutsättningar; marknadsvärde, erfarenhet, utrustning etc. 
 
Andel av budget
Ta reda på filmens totala budget. Vanligtvis utgör musikandelen  2-5 procent, med argumentet att musiken ofta har en central roll. Många produktioner får också tillskott till budgeten under projektets gång, vilket även bör avspeglas i ersättningen för musiken.  Om filmen visas i länder som inte tillämpar sekundär rättighetsersättning bör beställaren säkra en skälig andel till dig som motsvarar den delen.
 
Här är fyra olika exempel på hur man kan tänka kring ersättning. Beloppen är endast ett slags referenspunkt och generell vägledning för att inte hamna fel i arvodesberäkning. 
 
a) Total ersättning i form av belopp
Exemplen bygger på SKAP-medlemmars ersättning för musik till svenska filmer och TV-serier med en ”normal” budget, avsedda för den svenska marknaden.
I ersättningen ingår arvode, kostnader och upplåtelse av rättigheter som krävs för en filmlansering. Förutsättningarna styr vad ersättningsbeloppet till slut hamnar, och som vid alla typer av upphandlingar är det viktigt att timarvodes-posten är skälig. 
Några exempel: 
- Spelfilm, 1,5h, total musikleverans ca 60 min:
SEK 400 000-500 000
- Spelfilm, 1,5h, total musikleverans ca 20 min:
SEK 150 000-250 000
- Dokumentärfilm, 1h, total musikleverans ca 30 min:
SEK 100 000-125 000
- Kortfilm, 10 min, total musikleverans ca 7 min:
SEK 30-45 000
- TV-serie, ”drama”, 1 säsong, 6x45 min/avsnitt, total musikleverans ca 120 min:
SEK 400 000 – 600 000
- TV-serie, ”reality”, 1 säsong, vinjett, total musikleverans ca 5 min:
SEK 25 000 – 35 000
 
b) Månadslön
Det är ofta användbart att utgå ifrån en månadslön, bland annat för att kunna jämföra med andra uppdragstagare. Enligt en enkät med SKAP-medlemmar som arbetar med beställningsmusik låg en skälig månadslön 2015 på mellan SEK 55 000 och SEK 65 000, exklusive moms. Vid tillämpningen av ”månadslön” är det bra att skilja ut de olika delarna av ersättningen från varandra. Beloppet ska helst inte inkludera interna och externa kostnader, inte heller rättighetsupplåtelsen, särskilt inte synkersättningen.
 
c) Timersättning – inklusive allt
Exempel på timersättning för nedlagd tid, inklusive allt:  timarvode, interna/externa
kostnader samt ersättningen för rättighetsupplåtelsen. Siffrorna bygger på en medlemsenkät från 2015:
- ett uppdrag som tar 1-2 veckor; 500-1000 kr/h
- ett uppdrag som tar 3-4 veckor; 400-700 kr/h
- ett uppdrag som tar 5-8 veckor; 250-500 kr/h
 
d) Ersättning per minuts musik – inklusive allt
Ett riktmärke är hur många sekunders eller minuters musik som ska levereras. Enligt medlemsenkäten från 2015 låg snittersättningen inom film på 3 500-5 500 kr per minuts musik. I subgenrerna vinjett/signatur och reklamfilm räknas på ersättning per sekund. Enligt samma enkät låg ersättningen på mellan 500-2 000 kr per sekunds musik, inklusive arvode, kostnader och rättighetsupplåtelse. De högsta beloppen fanns inom reklamfilm.
 
Det är också användbart att jämföra ersättningen med vad andra aktörer i kultursektorn
erhåller för liknande uppdrag. I första hand  ”lön” som inte inkluderar rättighetsersättning eller annan kostnadsersättning. Vissa aktörer i filmproduktionen erhåller även royalty.
 
Föreningen Svenska Tonsättare (FST) 
FST rekommenderar i sin skrift ”Vad kostar musiken?” medlemmarna att utgå ifrån
en ”månadslön” om 40 320 kr (F-skatt) eller 26 880 kr (A-skatt). I beloppet ingår ersättning för interna kostnader och all rättighetsersättning för Verk och Inspelning, förutom
synkroniseringsersättning. FST jämför ersättningen med vad en frilansande stämledare erhåller enligt SYMF:s kollektivavtal samt arvodesrekommendationer från KLYS.
 
Musikerförbundet
Musikerförbundets ”Riksminimitariff 2016” för studioinspelning är på 875 kr/h (F-skatt) eller 617 kr/h (A-skatt) och efter 3 timmars arbete, på 690 kr/h (F-skatt) eller 460 kr/h (A-skatt). Belopp inkluderar inte kostnader eller rättighetsupplåtelser.
 
Aktörer jämförbara med UP i filmsektorn
Enligt teaterförbundets ”kollektivavtal för film/TV/video-inspelning”: (A-skatt)
 
a) ”Minimilön artister”
- Första dagen lägst 4 798 kr
- Andra dagen lägst 4 411 kr
- Tredje och följande dagar lägst 2 986 kr
 
Vid anställning längre än 75 dagar kan dagsgage ersättas av månadslön.
- Minimilön per månad lägst 28 216 kr.
- Vid inställelse utan scenmedverkan, eftersynkronisering, kollationering och ljudupptagning för
playback, från lägst 2 248 kr/dag.
 
b) Regissör
- Betalas per minuts film – minimum 1 694 kr/min = 101 640 kr för 60 minuters film.
- Månadslön – lägst 24 972 kr
- Annan produktion av dramakaraktär lägst från 24 972 kr/månaden, lägst 1 364 kr/dag.
 
c) Koreograf, scenograf, kostymtecknare, A-fotograf
- Individuell lönesättning, lägst månadslön 30 402 kr.
 
Differentiering i enlighet med antal års yrkeserfarenhet och ”klass” (A, B, C, D) i fallande skala – 6 år, 3 år och övriga. Ex: produktionsledare och A-fotograf (A) med 6 års erfarenhet:
- Dagsgage 1 689 kr, månadslön 30 402 kr
 
Konstnärernas Riksorganisation
Rekommenderar ett minimiarvode för kortare ”uppdragsarbete” (ej
inklusive rättighetsersättning) om 750 kr/h (F-skatt) eller 570 kr/h (A-skatt).33
 
Det finns många varianter på när och hur en betalning ska ske. Det är är till exempel vanligt med prestationsbaserade delmoment, där betalningen sker i takt med att arbetet fortskrider:   
- 1/3 vid undertecknandet
- 1/3 vid delleverans
- 1/3 vid slutleverans.
Det bör även finnas tillägg i avtalet som ger ytterligare ersättning om du tvingas ändra orimligt mycket i musiken på grund a obeslutsamhet eller avvikelser från ”briefen”.
 
- Garantier
- Avbeställning/avbrott: konsekvenser om du eller beställaren avbryter uppdraget
- Force majeure
- Avtalsbrott, konsekvenser vid avtalsbrott som inte regleras under ”Avbeställning/avbrott”
- Tvist: svensk lag och tingsrätten behörig domstol
 
 
 
 

SKAP - riktlinjer för beställning av film- och mediamusik

SKAP har tagit fram nya riktlinjer för dig som på beställning skriver film- och tv-musik (även spel-, kort-, dokumentärfilm). Riktlinjerna ska fungera som ett konkret stöd i samband med förhandling gentemot de som beställt musiken. Tanken med riktlinjerna är också att bidra till att skapa skäliga och välbalanserade branschvillkor. 

Har du frågor om det här? Hör av dig till SKAP:s juridiska rådgivare: andreas.wenden [at] skap.se