Beställningsverk för film

Det är viktigt att i så konkreta termer som möjligt avtala om de viktigaste villkoren – det vill säga vad det är som ska levereras, när leveransen ska ske, vad beställaren har rätt att göra med musiken, under hur lång tid användningen får ske samt din ersättning.

Avtalet bör innehålla en så konkret beskrivning som möjligt av beställningens innehåll, för att undvika missförstånd. Här bör det exempel tas upp verkets förväntade längd i antal minuter, samt en specifikation om hur musiken ska användas i filmen, det vill säga om det ska vara en så kallad ”score”, om den ska användas i för- och/eller eftertexter, i vissa utvalda scener som beledsagande musik et cetera – ju mer detaljerat, desto tydligare blir ditt uppdrag. Här kan det även vara bra att ha en bilaga med en s k ”moodboard”, det vill säga en beskrivning i ord av vilken typ av musik som beställaren önskar, som också beskriver hur pass ”fria händer” du har som upphovsman.

Vidare bör formen för leverans specificeras, exempelvis om musiken ska levereras på partitur och/eller som färdigmixad och mastrad inspelning och om du exempelvis förväntas skriva arrangemang. Det är också viktigt att avtalet specificerar om du ska ansvara för själva inspelningen och för att anlita andra musiker, orkester et cetera, vilket i så fall måste reflekteras i din ersättning och/eller budgeten du har att förfoga över. En annan aspekt som ska anges i avtalet gäller själva synkroniseringen av musiken med det filmade materialet, det vill säga huruvida du ska vara delaktig i detta moment och i så fall villkoren för det.

Avseende datum för leverans av musiken kan det vara bra att dels avtala om ”avstämningar” då du levererar utkast och ”sketcher”, dels dela upp den skarpa leveransen i delleveranser innan datumet för slutleveransen av verket. Det är också viktigt att se till att avtalet inte är formulerat så att det är helt upp till beställarens subjektiva bedömning av materialet när det gäller leverans och slutligt godkännande.

När det gäller själva rättighetsfrågan så är det viktigt att tänka på att det handlar om en upplåtelse av rättigheter i musiken, som är begränsad i form, tid och rum. Det är vanligt att filmproducenten får en ensamrätt till nyttjande av musiken i samband med filmen, vanligtvis för all framtid. Medan det kan vara rimligt att producenten har en rätt att använda den inspelade musiken synkroniserad med filmen (samt i marknadsföring, exempelvis ”trailers”) under obegränsad tid (självklart under förutsättning att du erhåller skälig ersättning för detta) och att detta även gäller andra format än biografvisning (det vill säga DVD, streamingtjänster för filmer), så ska ensamrätten gällande allt förfogande av själva verken tidsbegränsas, för att undvika en oskälig tidsobegränsad inlåsning av verket. Här är det lämpligt att utgå ifrån datumet för filmens premiärvisning för allmänheten (eller viss begränsad tid därefter) och att du exempelvis från och med det datumet bör få fritt förfoga över verket. När det gäller själva inspelningen av verket, är det viktigt att tänka på att producentens ensamrätt för exploatering endast ska gälla nyttjandet i samband med filmens visning och lansering och att all annan exploatering, såsom försäljning via CD eller streaming av soundtrack eller enskilda inspelningar från filmen bör avtalas om separat. Du bör även få använda inspelningen av verket för marknadsföring av dig själv, exempelvis via din egen webbsida. Det är förstås viktigt att avtala om territorium, det vill säga var filmen ska få visas, och om den ska visas även utanför Sverige bör detta reflekteras i ersättningen.

Avseende ersättningen för beställningsverket handlar det om fyra delar – arvodet för ditt arbete med att ta fram verket, synkroniseringsersättning, framförandeersättning och övriga mekaniska förfoganden (ersättning för separat försäljning av inspelningar ingår inte i denna del).

När det gäller arvodesdelen så finns det ingen generell tariff per minuts musik utan här gäller ”fri förhandling”. Den viktigaste parametern för bestämmandet av ersättningen är givetvis omfattningen av verket, och alltså det antal timmar du beräknar lägga ner på skapandet av verket. Skap håller på att ta fram detaljerade riktlinjer för hur du kan resonera rent ekonomiskt kring arvodesdelen. Andra viktiga parametrar är omfattningen av din upplåtelse, vilken roll din musik spelar i filmen, filmproduktionens storlek (se stycket ovan), budget, ”status”, vilka media som ska visa filmen och territorium. Här är det också viktigt att noggrant specificera vad som förväntas ingå i budgeten och att du räknar ut vad som blir över efter att exempelvis externa musiker och studiokostnader dragits av, om nu detta ingår i din ersättning. Om beställaren vill att du ska närvara på möten eller dylikt ska sådan arbetstid också ersättas.

När det gäller synkroniseringsersättningen så är detta en obligatorisk avgift som NCB tar ut av producenter för ljudsättningen till still- och rörlig bild. När det gäller beställning av musik till film så förhandlas synkroniseringsavgiften i regel direkt med dig som kompositör. Följande länk innehåller mer information om synkroniseringsavgiften och tariffer, som producenten är skyldig att erlägga till NCB samt övriga mekaniska förfoganden, såsom kopieringsavgifter för exempelvis DVD-exploatering (se vidare http://www.ncb.dk/se/pdf/av-pricelist-gen-se.pdf). Som framgår av informationen där utgår ytterligare synkroniseringsavgifter för filmproduktioner som ska visas utanför Norden.

Avseende framförandeersättningsdelen av dina verk gäller självklart att du ensam har rätt till denna ersättning, vilket tydligt ska framgå av avtalet. Det är viktigt att avtalet innehåller bestämmelser om de olika ersättningsdelarna som ovan nämnts samt det praktiska förfarandet när det gäller dessa, så att denna del inte faller mellan stolarna utan att verken vederbörligen Stim/NCB-anmäls och utbetalning till dig sker.

Vad gäller utbetalningen av arvodesdelen bör den delas upp rater, på så sätt att du erhåller minst 50% efter avtalets undertecknande och resterande del/delar vid leverans eller delleverans.

Det är viktigt att avtalet tydligt anger producentens skyldighet att namnge dig som kompositör, minst i enlighet med rådande branschpraxis, det vill säga i filmens för- och/eller eftertexter och i marknadsföring av filmen där så är möjligt.

Skap håller på att ta fram en avtalsmall för användning av musik i film (både befintlig och beställd nykomponerad musik) vilken kommer att innehålla vägledande avtalsvillkor.