Love Antell om fristadsmusikern Arya Aramnejad: Plötsligt slog det oss att vi kan spela in en låt ihop

Häromveckan kunde vi berätta om fristadsmusikern Arya Aramnejads ankomst till Stockholm, där han under de närmaste åren ska bo och fortsätta skapa den musik som gett honom fängelsestraff i hemlandet Iran.


Love Antell och fristadsmusikern Arya Aramnejad. Foto: privat
 

I nästa vecka kommer Love Antell att tolka Arya Aramnejads musik under Free Speech Festival som anordnas av Kulturhuset i Stockholm. Det är inte första gången Love Antell framför Aramnejads musik.

- För ungefär fem år sedan anordnade SKAP en konsert, ”Impossible Music Sessions”, där jag, Jennie Abrahamson och Linnéa Olsson tillsammans spelade låtar av Pussy Riot och Arya Aramnejad. Det var första gången jag kom i kontakt med Aryas musik. Kvällen handlade om att uppmärksamma musikartister som verkar i länder där yttrandefrihet inte är en självklarhet, vad de sjunger om i sina låttexter och vad de offrar i sin roll som dissidenter. Det var en stark upplevelse för mig att få vara med då, och det visar också vilken grym organisation SKAP är som intresserar sig för mänskliga rättigheter och musikers villkor, och inte bara fixerar sig vid pengar och Billboard-listor.

Hur mycket är din egen tolkning; kommer musiken låta väldigt annorlunda mot originalet?
- Jag har med lite hjälp via engelska översatt två låtar. Texterna är trogna originalen, i den mån jag har kunnat. En översättning behöver också hitta ett eget bildspråk, eftersom vissa grejer helt enkelt inte går att översätta rakt av. Och Aryas melodispråk är väldigt utbroderat; när han sjunger wailar han fram strofer som är helt omöjliga för mej att efterlikna. Så jag har fått strama upp det, samtidigt som jag velat att låtarna fortfarande går att känna igen.

Arya Aramnejad är Stockholms första och Sveriges tredje fristadsmusiker. Vad tänker du om fristadskonstnärs-konceptet?
- Det är ett helt fantastiskt projekt, både för Arya som får möjlighet att jobba med musik igen, vilket har varit omöjligt för honom i Iran de senaste åren, och för oss som får ta del av hans musik. Det visar också på sprängkraften med musik och konst: med den får vi nycklar att skapa en relation till världen omkring oss. Abstrakta nyhetsrubriker om till exempel Iran blir något väldigt konkret för mig när jag lyssnar på Aryas musik. Vi träffades för första gången härom veckan, vi har hörts via internet förut. Plötsligt slog det oss att vi kan ses nästa vecka om vi vill och spela in en låt ihop, det kändes stort. Sådana möjligheter är något unikt som projektet med fristadskonstnärer kan öppna upp för.

Som svensk musikartist, kan du relatera till ödet att hindras från att utöva sin konst på grund av politiska/religiösa hot och påtryckningar?
- Jag är ju personligen intresserad av omvärlden, och många av mina låtar handlar om att sätta mig in i andra människors liv och skildra det. Flera av mina konstnärliga förebilder som Joe Hill, Victor Jara, Goya med flera har ju också på sin tid stått upp mot totalitära regimer, och även fallit offer för dem. Jag kan så klart inte relatera till den tortyr som Arya utsatts för när han har suttit fängslad, men jag känner det som min plikt att jag som lever i ett land med yttrandefrihet också använder den. Det kanske låter högtravande, men det är något jag förökar leva upp till med det jag gör som artist.

Publicerad: 
8 november, 2018