Skaparen: Alltid den första länken

Det finns goda skäl att börja med den franske författaren Victor Hugo, som i slutet av 1800-talet var västvärldens mest piratkopierade författare. I synnerhet i USA, som då var upphovsrättens piratparadis på jorden. På den internationella författarkonferensen i Paris 1878 höll Victor Hugo sitt invigningstal som blev fröet till den upphovsrättslagstiftning som vi lever med i dag.
     Dittills hade upphovsrätt varit en nationell angelägenhet. Men Victor Hugo krävde en ändring, han ville se en internationell upphovsrätt.
Och han blev bönhörd. Några år senare kom den så kallade Bernkonventionen. Denslog bland fast att upphovsmannen skulle få samma rättigheter i alla länder som skrev under konventionen.
Därmed hade Victor Hugo även lyckats att förflytta det affärsmässiga perspektivet till författaren, som den första viktiga länken i näringskedjan.
     Kort sagt: Utan Victor Hugo, ingen affär.
     Men alla klev inte på tåget direkt. Sverige skrev först på konventionen 1904, och det skulle dröja ända till 1989 innan USA gjorde samma sak. Det är bland annat därför den amerikanska traditionen att sätta copyrightsymbolen © på allt fortfarande lever, trots att Bernkonventionen egentligen gjorde den överflödig.

Nästan 150 år efter Victor Hugos tal i Paris är den internationella upphovsrätten under omdaning. Men betyder inte att den är på väg att förlora sin betydelse. Tvärtom. I en allt mer global digital värld, där nya affärsmodeller möts och gamla stöps om, är den internationella upphovsrätten och den enskilda rättighetsinnehavaren viktigare än någonsin. Det är också därför som den just nu revideras och EU försöker skapa en inre digital marknad på lika villkor.
     Ur ett historiskt juridiskt perspektiv har tekniken ofta gått före lagstiftningen, som anpassats efter den verklighet som tekniken skapat. På samma sätt har samhällsutvecklingen ofta sammanfattats i tekniska landvinningar som boktryckning, spinnstolar, bilar, röntgen, kärnvapen, månlandningar, internet och stamcellsforskning.
     Det är lätt att glömma att bakom de flesta banbrytande teknikskiften står enskilda människor där skyddet av deras idéer och uppfinningar varit helt avgörande för den tekniska utvecklingen.
     Man kan dra direkta paralleller till upphovsrättens betydelse för den skapande konstnären. Upphovsrätten har i många fall varit ryggraden – en förutsättning – för den tekniska utvecklingen inom de flesta medier. Det visar sig inte minst när innehåll flyttats över till nya plattformar och gör den förra tekniken obsolet. Blu ray-spelaren är till exempel i dag en dammig teknikrelik i de flesta svenska hem där film streamar direkt från ett enormt utbud.
     Spotify och Netflix är kanske de tydligaste exemplen på nya tjänster som tillhör vardagen, just för att deras affärsmodeller skapats utifrån ett erkännande av upphovsrätten, även om Netflix i amerikanska tradition tillämpar buy-outs och köper loss musikrättigheterna mot en engångssumma. De nya streamingaktörerna har även tagit steget till egenproduktion med högsta konstnärliga kvalité just för att kunna erbjuda ett differentierat och attraktivt innehåll när konkurrensen hårdnar. Netflix står bland annat bakom Oscar-belönade Roma.
     Under de senaste åren har andra aktörer som e-handelsjätten Amazon visat ett allt större intresse för rättigheter och innehåll. Grundaren Jeff Bezos, som tidigare bland annat köpt Washington Post, har under varumärket Amazon skapat streamingkanalen Prime, inte minst för att kunna utveckla nya
affärer runt innehåll.
     Ur ett svenskt perspektiv är Telias köp av TV4 Gruppen ett liknande exempel på hur renodlade teknikföretag köper rättigheter och innehåll av strategiska skäl. När nu alla hushåll
har fått fiberuppkoppling vill de också ha något extra intressant i kablarna.
     Och inom konsultbranschen har flera teknikjättar som Oracle börjat köpa upp designbyråer och liknande för att bredda sina erbjudanden med kreativitet och originalitet.
     I slutänden strävar de flesta oreglerade marknader efter gemensamma spelregler. Jämför man dagens digitala landskap med det som rådde för 10–20 år sedan har också mycket struktureras upp. Och i linje med utvecklingen upplever Google-ägda Youtube just nu starka påtryckningar för att stärka kontrollen av upphovsrättsskyddat material – och dessutom ersätta upphovspersonerna.
     De nya affärsmodellerna ska med andra ses i ljuset av den eviga sanningen: tekniken blir först intressant när den levererar ett attraktivt innehåll.
Och du kommer alltid at hitta en musiker, författare eller konstnär först i näringskedjan. På samma sätt som Victor Hugo gjorde klart för över 100 år sedan!

Text: Peter Willebrand
Illustration: Karikatyr av bl a Victor Hugo, Dumas och Frédérick Lemaître av De Barray i La Caricature provisoire, n°8, 23 december 1838

(Texten är tidigare publicerad i Skaps årsredovisning 2018)

Publicerad: 
21 maj, 2019