Linnea Södahl: ”Jag fick ett infall att spela upp min egen låt”

Hon skriver hits för Zara Larsson, Tove Styrke och Tinie Tempah. Nu testar låtskrivargeniet Linnea Södahl sina solo-vingar under namnet, “Nea”.

Du var nyligen på ett camp i Israel som anordnades av Nvak Foundation. Berätta!
Nvak är en nonprofit-organisation som jobbar med ungdomar, särskilt tjejer, i utsatta områden och ger dem musikutbildning och förutsättningar att skriva musik. Jag var där i 10 dagar som en sorts mentor och gjorde vad jag kunde för att inspirera ungdomarna som deltog. Det kändes fint att få ge någonting tillbaka efter att själv ha fått så mycket i livet. Men det var alltså inte som ett vanligt camp där man sitter och jobbar fram låtar, utan det var ett bredare fokus för att stötta och få igång deras musikskapande.

Överlag när du är i kontakt med andra musikskapare, uppfattar du några strömningar eller trender? Varåt drar musiken idag?
Det är supermycket influenser från Västafrika och Sydamerika nu, vilket är så kul! Sedan har ju Japan och Sydkorea blivit väldigt stora i musikindustrin, det kommer massor av musik därifrån och det påverkar soundet på andra håll. Det är en globalisering av musiken, vi lånar uttryck över landsgränserna vilket jag tycker är väldigt inspirerande.
    Det finns såklart en marknadsaspekt i detta också: streamingtjänster som Spotify har användare över hela världen, vilket innebär att de måste anpassa sitt utbud till efterfrågan – det vill säga, vad lyssnar människor i ett visst land på? Detta påverkar också musikskapandet.

Du har framgångsrikt skrivit åt och jobbat med flera stora namn, som Tove Styrke, Zara Larsson och Axwell. Nu är din egen solosatsning aktuell, som Nea. Hur kom du fram till att du ville göra det?
Slump och tajming. Jag trivs som låtskrivare, älskar att skriva för andra. Samtidigt har jag haft lite i bakhuvudet att det vore roligt att få bestämma själv över materialet. Så hade jag ett möte på Milkshake — Sony Music, med en A&R som jag bland annat jobbat med när jag skrivit med Grant och Tove Styrke. Vi skulle prata om ett annat projekt, men så fick jag ett infall att spela upp en egen låt — en som jag kände extra starkt för. När A&R:en hörde den frågade han direkt om han fick signa mig.

Hur kändes det?
Extremt pirrigt. Jag älskar ju att skriva för andra, men detta har gett en ny kick och inspirationsboost till musikskapandet.

Att skapa för dig själv, kan det få dig att utvecklas i ditt skrivande för andra?
Ja, jag tror det! Jag har känt mig inspirerad av tanken att ”om det jag skriver nu inte blir aktuellt för den här artisten så kan jag ju släppa det själv”. För det är inte helt ovanligt att man skriver grejer som blir bra, men inte riktigt hittar sitt hem … Det är så mycket som ska falla på plats, framför allt när man pitchar låtar. Lättare att skriva tillsammans med artisterna, då kan vi ju prata om vad de vill säga, var de är i livet och så vidare.

Ditt eget sound – hur låter Linnea Södahl när hon skriver för Nea? 
Låten som jag släppt nu är ganska avskalad och enkel. Melodislingan är från en 90-talshitlåt, Eiffel 65s ”Blue”.
    Resten av låtarna — alltså, man vill ju ofta ha en röd tråd, men tanken är att det här ska vara ett låtskrivarprojekt. Målet är inte att åka på turné, för då måste man kanske ha den där röda tråden som håller ihop allt. Målet är att skriva skitbra låtar. Bästa låten vinner, helt enkelt. Det känns kul. För det är ju låtskrivare jag är.
    Men något organiskt element ska finnas i alla låtarna. Det är väl den gemensamma nämnaren.

Vilken artist eller producent borde samarbeta med dig?
I min roll som låtskrivare skulle det vara Rihanna, eller Lana del Rey, eller kanske Camila Cabello. Som artist … ja, då väljer jag Mark Ronson. 

Text: Hannah Kirsebom/KWD
Foto: Jasmin Storch

Publicerad: 
2 oktober, 2019